Sverige måste sluta ge plats åt extremister

Debattören: Hot och attacker mot judar visar att vi måste sätta en skarp gräns mot antidemokrater

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2019-07-11 | Publicerad 2018-06-19

9 december 2017 kallades polisen till Judiska församlingen i Göteborg.

DEBATT. Jag är på allvar bekymrad för demokratin i det här landet. Det finns inte någon akut risk för att den ska krackelera eller gå under. Men vi har kommit till ett läge där försvaret av den måste trappas upp rejält.

Extremister av olika slag har de senaste åren vunnit mark. I Göteborg har högerextremister utfört bombattentat, nazister marscherat, vänsterextremister fått ett litet uppsving och religiösa extremister stärkt sin ställning på vissa håll. I december utsattes synagogan för en avskyvärd brandattack. Mönstret är likartat i andra städer.

Om vi inte agerar nu kan utvecklingen sticka iväg i helt fel riktning.

Filosofen Karl Popper fångade problematiken väl: ”Om vi på ett obegränsat sätt tolererar intoleranta människor, om vi inte är beredda att försvara ett tolerant samhälle mot de intolerantas angrepp, då kommer de toleranta att gå under, och toleransen med dem.”

För att försvara sig måste demokratin sätta skarpa gränser mot icke-demokrater. Annars håller det inte i längden. Just detta är vad vi nu på bred front behöver ta tag i.

Direkt efter attacken mot synagogan – som kunde har slutat mycket värre än den gjorde – tog jag initiativ till att i bred politisk samsyn ta fram ett antal skarpa motåtgärder. Jag ville att vi gemensamt skulle sända en glasklar och kraftfull signal till både förövarna och omvärlden: antisemitismen har ingen plats i Göteborg. Jag önskade att åtgärdspaketet inte bara skulle ha ett skarpt fokus på antisemitismen, utan att det även skulle kunna bli en viktig tillgång i det större arbetet för demokrati och mot extremism.

Nu, ett halvår senare – när tre misstänkta attentatsmän efter utmärkt arbete av polis och åklagare ställs inför rätta – finns äntligen ett konkret förslag till åtgärdspaket på bordet. Kommunstyrelsen ska fatta beslut på onsdag. Förslaget är gediget och väl genomarbetat. Inriktningen är att sammanlagt cirka 7 miljoner kronor ska satsas på en grundlig demokratisk vitamininjektion.

Det handlar om att boosta demokratiarbetet i skolan. Lärare och rektorer ska – med hjälp av fortbildning, stöd i svåra situationer, utvecklad pedagogisk handledning och kollegialt nätverkande – ges mer kunskap och vassare verktyg för att kunna stå upp för en demokrati som allt oftare utmanas av såväl elever som föräldrar. Samtidigt ska fler elever på fler skolor få ta del av en interreligiös terminskurs, som syftar till att byta vi-och-dom-tänkande mot ömsesidig förståelse, eller den undervisning och de upplevelser, bland annat en resa till Förintelsens minnesplatser i Polen, som erbjuds inom ramen för det så kallade Toleransprojektet.

Det handlar om att intensifiera den interreligiösa dialogen. Stadens Interreligiösa center ska stärka insatserna för att genom samtal och andra aktiviteter öka kontaktytorna och förtroendet mellan de religioner och församlingar som är aktiva i Göteborg. De sunda religiösa krafterna kan, särskilt när de samarbetar över religionsgränserna, göra stor skillnad i att motverka olika former av religiös extremism.

Och det handlar om att kontinuerligt – även när de sista överlevarna nu går ur tiden – se till att minnena av Förintelsen och andra delar av den judiska historien hålls levande. De yngre generationerna måste lära. De äldre generationerna behöver friska upp sitt minne. Om detta måste det fortsätta att berättas. En konkret insats blir här att ekonomiskt stötta Judiska Församlingens mycket aktiva utåtriktade arbete.

Jag hoppas och tror att åtgärdspaketet nu snabbt ska kunna beslutas och börja implementeras. Det skulle naturligtvis inte lösa alla problem. Men det vore en tung markering och ett betydelsefullt steg åt rätt håll. Det skulle bli en stark motor i den allt viktigare kampen för demokrati och mot extremism.

För ett tag sedan lades den Judiska föreningen i Umeå ned efter en serie hot. Händelsen visar än tydligare att försvaret av demokratin, mot hat och våld, måste trappas upp ordentligt. Det måste vara nolltolerans mot antisemitism – och andra former av extremism – som gäller.


Ann-Sofie Hermansson, ordförande i Göteborgs kommun kommunstyrelse (S)


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.