Lämna inte EU utan ett avtal, Boris Johnson

Sveriges EU-minister: Det skulle bli dyrt för oss – och för britterna

Hur negativt ett brittiskt utträde ur EU utan avtal än kan tänkas bli för oss i Sverige kan det inte jämföras med konsekvenserna för Irland. Här handlar det också om freden, skriver Hans Dahlgren, här på plats vid gränsen mellan Irland och Nordirland. Till höger Boris Johnson.

DEBATT. Nu står det klart att Boris Johnson efterträder Theresa May som ledare för det brittiska konservativa partiet och att han också blir Storbritanniens nye premiärminister.

Det betyder att det är Boris Johnson som kommer att hantera brexit och den framtida relationen mellan EU-länderna och Storbritannien. Det blir han som ska ansvara för att dra denna långdragna process i hamn.

Antingen genom att det blir en överenskommelse mellan EU och Storbritannien före den 31 oktober, som EU satt upp som en bortre tidsgräns. I annat fall blir det en hård brexit, där Storbritannien lämnar utan något avtal med EU.  

Boris Johnson har varit tydlig med att processen inte ska förlängas. Britterna ska lämna, med eller utan avtal. Vi är många som menar att förhandlingarna redan tagit för mycket tid. Men jag är ändå övertygad om att ett ordnat utträde är den bästa lösningen för alla – inte bara för britterna utan också för alla svenskar och hela EU.

Regeringen kommer därför fortsätta göra vad vi kan för att få till stånd ett ordnat utträde.

Att det finns en stor risk att det blir en hård brexit utan avtal är inget nytt. I Sverige och tillsammans i EU har vi förberett oss för att hantera en sådan situation. Men det blir inte lätt, och ett avtalslöst utträde är väldigt mycket sämre än ett ordnat utträde.

En viktig anledning är handeln och jobben. Utan avtal kommer vi omedelbart behöva införa tullar och avgifter för handel med Storbritannien. Det skulle tynga näringslivet och bli dyrt för oss alla. Särskilt jobbigt skulle det bli för små och medelstora företag som handlar med Storbritannien och för alla dem som reser till eller arbetar i Storbritannien.

Men hur negativt det än kan tänkas bli för oss i Sverige kan det inte jämföras med konsekvenserna för Irland. Här handlar det också om freden.

Jag glömmer aldrig hur jag 1973 som ung journalist, på reportageresa i Belfast, fick ligga på golvet i taxibilen när vi åkte genom de farligaste delarna – en del av verkligheten och vardagen för irländare under det som kallades ”the troubles”.

Posteringarna utmed gränsen mellan republiken Irland och Nordirland utsattes för våldsamma attacker. Den krigsliknande situationen från slutet av sextiotalet och framåt kostade uppåt fyra tusen människor livet. Avspänningen efter långfredagsavtalet 1998 var oerhört efterlängtad.

Den fredliga utvecklingen har hållit, mycket tack vare en öppen gräns som gjort att ett livligt och fritt utbyte växt fram mellan de båda sidorna.

För ett par veckor sedan hade jag tillfälle att besöka gränstrakterna. Det är svårt att förstå att det är samma land som 1973. Gränsen är bokstavligt talat osynlig. Ja, om man tittar noga kan man se att vägmarkeringarna ändrar färg från gult till vitt och avståndsangivelserna på vägskyltarna skiftar från kilometer till engelska mil.

Man rör sig som resenär helt fritt tillsammans med traktens lantbrukare och köpmän.    

En sådan osynlig gräns har gjorts möjlig genom att båda sidor är med i EU. Men nu ifrågasätts den i och med brexit, och detta är en oerhört viktig fråga i förhandlingarna mellan EU och Storbritannien.

I utträdesavtalet enades vi om följande: till dess att någon annan lösning på gränsfrågan hittats ska Storbritannien stanna i ett gemensamt tullområde med EU. Denna reservlösning (”backstop”) är en garanti för att en skarp gräns mellan Irland och Nordirland inte ska återuppstå.

Men blir det inget avtal, då blir det ingen reservlösning. Utan avtal blir gränsen tydlig igen, med risk för nya våldsamheter.

Det finns en stark opinion mot ett avtalslöst utträde i Storbritannien, både i och utanför parlamentet.

På EU-sidan står vi fast vid det framförhandlade avtalet. Det kan inte öppnas upp för omförhandling. Men vi är helt redo att arbeta vidare med den del av överenskommelsen som handlar om vår relation på sikt.

Man kan påminna sig att samtidigt som Boris Johnson varit tydlig med att Storbritannien ska lämna EU den 31 oktober, oavsett hur, så röstade han i underhuset så sent som i mars faktiskt för att Storbritannien skulle acceptera avtalet med EU. Låt oss hoppas att det också är där man hamnar till slut.

Debatten i Storbritannien är livlig i flera riktningar, även om en ny folkomröstning. Men ska Storbritannien lämna EU, då behöver det bli ett ordnat utträde. För att undvika onödiga svårigheter och hårdnande konflikter, och för att lägga grunden för det goda samarbete vi alla vill ha i framtiden.


Hans Dahlgren, EU-minister (S)


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.


PODD Så ska Boris Johnson lyckas med Brexit

Nyhetspodden Aftonbladet Daily diskuterar Boris Johnson – Storbritanniens nya premiärminister efter att Theresa May kastat in handduken. Hur lyckades den omskrivne politikern bli landets ledare och hur ska han lyckas med det som Theresa May misslyckades med – att leda landet ut ur EU.
   Detta och mycket mer hör du om i Aftonbladet Daily.

Lyssna:  iPhone  Acast  Spotify

Eller ⬇️ klicka på PLAY-knappen