I dag bär jag min uniform med stolthet
Ordningsvakten: Jag är oerhört stolt över mina kollegors insats efter terrordådet
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2017-04-11
DEBATT. Första gången någonsin, under mina sju år som ordningsvakt, bär jag min uniform med en enorm stolthet. Sanningen är den att jag länge känt en skam, eftersom att jag fastnat i detta yrke då jag aldrig vetat vad jag vill göra med mitt liv.
Allt hat vi får utstå enbart på grund av vårt yrke, ”misslyckade poliser och inga studieskulder”.
En kommentar jag läst från en tidigare kollega är ”dom gick aldrig ens ur grundskolan”. Därför är det relevant i sammanhanget att jag idag studerar både juridik och medicinsk vetenskap samt driver eget aktiebolag. Jag har tack vare min uniform inga studieskulder.
I söndags när jag och kollegan patrullerade på en plats i Stockholm passerade två personer oss där vi stod. En utav dessa slängde ur sig ett glåpord och fortsatte fram till de två poliser som stod några meter ifrån oss. De gav poliserna en varsin handskakning för att sedan utdela en kram. Det här är vår vardag och ofta bemöts vi såhär.
Det jag vill förmedla är att oavsett hur mycket hat och våld vi får utstå kommer vi fortsätta stå på dessa platser för att du ska känna dig trygg och komma hem säkert. Terrordådet i fredags visar vilka enorma kontraster det är i vårt yrke.
Ena stunden hjälper vi en äldre dam uppför trappan, andra stunden plåstrar vi om dig som just ramlat och slagit dig, tredje stunden gör vi hjärt- och lungräddning på missbrukaren som tog en överdos.
En vanlig fredag väljer en terrorist att köra in en lastbil rakt in i Åhlens City på Drottninggatan. Jag själv var inte på plats men jag kan föreställa mig den ångest mina kollegor måste känt när detta skedde och vilka frågor som måste rusat genom huvudet. Finns det sprängladdning i lastbilen? Hur många är gärningsmännen, och kommer de börja skjuta mot folk med automatvapen? Kommer jag få se min familj igen?
Mitt i allt dessa kaos står mina kollegor som mänskliga sköldar utan något skjutvapen att skydda sig själva eller allmänheten med. Tänk dig den ångesten.
Som uniformerad personal förväntas man skydda människor och det är precis det mina kollegor gör i detta skede. Efter den förmåga de kan börjar de sätta människor i säkerhet, de varnar och tillkallar den hjälp som behövs.
En bild som jag sett i sociala medier är en ordningsvakt och en polis som tillsammans sitter i en trappa. Polisen sitter med draget vapen och ordningsvakten helt öppet med endast en batong och skyddsväst som skydd. Vi har inte ens pepparspray. Den spontana tanken som går genom mitt huvud är; vilka hjältar, båda två!
Jag vill inte på något sätt förringa polisens eller övrig räddningspersonals insats, för det ni gjort är helt fantastiskt. Jag vill förmedla bilden av hur vårt arbete ofta kommer i skymundan och aldrig lyfts fram i media. Många gånger är vi dem som gripit gärningsmän och varit ensamma på plats för att sedan tillkalla polis.
I kvällstidningarna är det sedan stora rubriker om att polisen gjort en insats och vår inblandning nämns aldrig.
Jag är oerhört stolt över mina fantastiska kollegor som på något sätt deltog i fredags. Jag är stolt över det arbete vi utför varje dag, dygnet runt, året om.
Vi gör det i tystnad och kommer fortsätta finnas där även för dig och dina kära. Vi kommer skydda dig som föraktar oss och som vill oss illa när du behöver hjälp. Aldrig någonsin mer ska jag skämmas när jag tar på mig min fantastiska uniform.
Mariah Eriksson, ordningsvakt och entreprenör
Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.