Lyssna på oss och lös skolkrisen i förorten

Rektor: Vi som jobbar i skolor i särskilt utsatta områden har lösningarna

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2019-06-24

Om vi på allvar menar att vi ska höja skolresultaten i de särskilt utsatta områdena måste kommunerna sluta skära ner i våra skolor och de tillfälliga statliga pressmeddelandepengarna måste omvandlas till långsiktiga satsningar, skriver Linnea Lindquist, rektor i Hammarkullen.

DEBATT. Efter att ha arbetat i snart 14 år i Husby, Rinkeby och Hammarkullen som är några av Sveriges särskilt utsatta områden, först som lärare och nu som skolledare har jag sett satsningar komma och gå.

Under dessa år har de ekonomiska förutsättningarna successivt försämrats. På grund av de ständiga effektiviseringarna, dvs nedskärningar i skolan, har vi i dag betydligt sämre möjlighet att ge särskilt stöd till de elever som behöver det.

Vi har färre specialpedagoger och speciallärare. Vi har färre kuratorer och socialpedagoger. Vi har orimligt stor omsättning på lärare och skolledare i våra skolor.

Nedskärningarna i skolan drabbar eleverna i de särskilt utsatta områdena särskilt hårt. Detta vet politikerna, ändå fortsätter nedskärningarna år efter år.

Vart fjärde år, lagom till att det är val, får vi som arbetar i de särskilt utsatta områdena ofta tillfälliga pressmeddelandepengar från staten. Dessa tillfälliga satsningar hjälper oss inte. Politiker, lokala och de på nationell nivå måste börja prata med oss som arbetar i dessa skolor innan de bestämmer vilka satsningar som ska genomföras.

Det är vi som arbetar i dessa områden som vet vad som ger bäst effekt för våra elever. Det finns exempel på satsningar som gett bra resultat, arbetet med SSPF där skola, polis, fältarbetare och socialtjänst samverkar kring elever som ligger i riskzonen att hamna i kriminalitet, skolmisslyckande och drogmissbruk.

Det finns lyckade exempel med skolsociala team som ger resultat när det gäller den problematiska skolfrånvaron. Dessa satsningar sker på högstadiet, trots att vi som arbetar på lågstadiet i flera år har flaggat för att elever riskerar att hamna i parallella samhällsystem och kriminalitet.

När jag som rektor på en lågstadieskola lyfter detta, att dessa satsningar behöver innefatta även lågstadiet får jag alltid till svar att ”vi jobbar inte så” eller ”vi har inte tid med lågstadiet”

När vi ser riskbeteende hos ett barn som är åtta år, sker insatserna först fem år senare när eleven går på högstadiet. Ett annat exempel på satsning är lovskola för elever på högstadiet som staten finansierar. Varför finansierar inte staten lovskola på lågstadiet på skolorna i de särskilt utsatta områdena?

Vi vet att det tar längre tid för kunskaperna att befästas när du lär dig på ditt andraspråk. Vi vet att våra elever behöver mycket mängdträning för att utvecklas till att bli läsare. När mina elever är hemma på sommaren i åtta veckor påverkar det deras utveckling i svenska språket negativt.

Ofta är skolan det enda ställe där barnet hör svenska. De behöver exponeras för svenska språket i högre utsträckning än vad som sker idag. Därför måste satsningarna på lovskola som staten gör även omfatta lågstadiet.

Om vi på allvar menar att vi ska höja skolresultaten i de särskilt utsatta områdena måste kommunerna sluta skära ner i våra skolor och de tillfälliga statliga pressmeddelandepengarna måste omvandlas till långsiktiga satsningar.

Jag uppmanar därför er, Sveriges politiker såväl på lokal och nationell nivå att börja prata med oss som arbetar i dessa områden innan ni gör satsningar. Ni är välkomna till Hammarkullen för ett samtal om vilka förutsättningar vi behöver. Får vi rätt förutsättningar kan våra elever komma hur långt som helst. Nu gör ni satsningar som inte ger resultat.

Min uppmaning till er politiker på lokal och nationell nivå är därför följande:

  • Sätt stopp för nedskärningarna i skolorna i de särskilt utsatta områdena
  • Inför statligt finansierad lovskola på lågstadiet i de särskilt utsatta områdena
  • Inför långsiktiga satsningar på SSPF och skolsociala team på lågstadiet i de särskilt utsatta områdena

Detta är insatser jag vet skulle ge bättre skolresultat på sikt, vilket leder till betydligt lägre kostnader i framtiden i form av minskat skolmisslyckande. Det är dags att ni politikerna slutar göra det som inte fungerar och börja göra det som fungerar.

Prata med oss som arbetar i de särskilt utsatta områdena, vi hjälper er gärna att utforma satsningar som ger bra resultat.


Linnea Lindquist, verksam rektor i Hammarkullen och initiativtagare till Skolledarupproret


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.