Låt inte Sofie ha dött förgäves
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2009-04-15
Det är svårt att låta bli att tänka på Sofie. Hon var 15 år när hon tog sitt liv. Hon orkade inte möta sin våldtäktsman. Sofies mamma säger att hon var livrädd för honom. Sofie var också deprimerad och hennes elände började när hennes pappa dog. Sorgen efter en pappa är så innerligt tung. Så detta förnedrande sexuella förtryck. Gång på gång fick hon berätta för polisen hur det gått till i videofilmade förhör. Sofies mamma sa att hon skämdes och att hon ofta grät efteråt. Flera gånger sa hon att hon inte skulle orka rättegången. Det gjorde hon inte heller.
Jag tycker rättsväsendet har ett ansvar för Sofies död. Det räcker inte med att bli våldtagen. Åtskilliga är de våldtäktsoffer som har berättat vilken förnedrande behandling de utsätts för av poliser och rättsväsende under förundersökning och rättegång. Hade du inte ett eget ansvar? Var du inte utmanande klädd? Ville du inte själv?
Offret blir ju ett dubbelt offer under den granskning som pågår. Är man som Sofie en skör och deprimerad tonåring då orkar man inte. Sofie är inte ensam. Det är många kvinnor som inte orkat en rättegång.Till råga på allt lade åklagaren ner fallet. Utan Sofie går våldtäktsmannen fri var hans slutsats. Varför då undrar jag? Hon har ju vittnat, polisen har inspelade förhör på video. Förhör som knäckte henne. Använd dem och låt inte Sofie ha dött förgäves.