Rör inte lucia – låt våra barn lussa på förskolan
M-politiker: Allt fler ställer in traditionen
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2023-12-13
DEBATT. Luciafirandet varje år är en symbolisk och bokstavlig ljuspunkt i decembermörkret. Det är en minnesvärd höjdpunkt för alla, de spralliga barnen, de stolta pedagogerna, liksom de rörda föräldrarna.
Ett antal år av pandemi har satt stopp för firandet i förskolor och andra verksamheter och den naturliga mötesplatsen har försvunnit. Nu när pandemin är över har luciafirandets vara eller icke vara överlämnats till varje enskild förskola.
På flertalet förskolor försvinner luciafirandet, en olycklig utveckling som riskerar att sudda ut en viktig svensk tradition. Kritik från föräldrar avfärdas med att det skulle vara försök till att skapa kulturkrig eller enskilda ställningstaganden för eller emot svenska traditioner när det i stället handlar om en ohållbar arbetssituation på förskolan.
Att luciafiranden ställs in eller att föräldrar och anhöriga inte längre är välkomna på allt fler luciafiranden är ett symtom på en förskola som är ansträngd.
Fackförbundet Sveriges lärare i Stockholm skildrar sina ombuds berättelser från förskolan genom instagramkontot ”sthlmsskolorlarmar” och konstaterar att omständigheterna är ohållbara för många verksamheter.
Arbetsbelastningen är hög och sjukfrånvaron växer, detta är uppgifter som också understöds av kommunens egna rapporter. Det tuffa läget i verksamheterna återkommer i såväl Göteborg som Umeå där lärare har demonstrerat.
Andra argument som anförs till varför föräldrar och anhöriga inte ska närvara är att vissa barn kan tycka att det är jobbigt och skrämmande med vuxennärvaro eller att det är ett hinder för föräldrar att skaffa de accessoarer till firandet som behövs.
Argumenten klingar dåligt med den generella samhällsutvecklingen, vuxennärvaron bland barn och unga behöver stärkas och inte nedmonteras.
De färdigheter som barnen tränar på i ett uppträdande är dessutom användbara i framtiden och stärker självförtroende och självkänsla bland barnen.
Vi litar på personalens bedömningar att lägga firandet på en sådan nivå att alla barn kan inkluderas, oavsett föräldrarnas förutsättningar. Om det är att bjuda på saffransbullarna som utgör ett hinder för en verksamhet så bör de utgå, sången och gemenskapen är viktigare.
I stället bör goda exempel spridas, exempelvis från Öxnehagas förskolor i Jönköping, där övandet inför Lucia på ett pedagogiskt sätt kopplas ihop med målen i läroplanen och används som ett tillfälle att både öva in svåra ord och att låta barnen träna på att kommunicera genom olika estetiska uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans.
Den socialdemokratiskt ledda majoriteten i Stockholm sade sig vilja prioritera förskolan denna mandatperiod och resultatet har så här långt blivit nya politiska arvoden och en ny kommunal förvaltning.
Kostnaden för en övertro på fler politiska sammanträden blir då påtaglig när förskolan inte ens mäktar med ett traditionsenligt luciafirande. Moderaterna har konsekvent röstat nej till en inriktning om mer byråkrati och prioriterar i stället kärnverksamheten och personalen.
Högtider och firanden som Lucia kan vara prövande för personalen men det mäktas med om resterande dagar av året är hållbara och rimliga. Förskolepersonal ska inte behöva använda sig av svepskäl för att maskera den ansträngda situationen i förskolans verksamheter.
Ljuspunkter och positiva stunder för barn, föräldrar och personal blir färre när politiker inte prioriterar rätt i verksamheten och istället hänvisar till ett kulturkrig som ingen vill ha.
Andréa Hedin, oppositionsborgarråd Stockholms stad och vice ordförande i utbildningsnämnden (M)
Sophia Granswed Baat, gruppledare i förskolenämnden (M)
Häng med i debatten och kommentera artikeln – gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.