Hur många flyktingar kan Sverige ta emot?

Carlos Rojas: Skippa dramat och för konkreta politiska samtal

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Att förstå vilka antal vi talar om i våra kommuner är bra, för att det gör det vi diskuterar konkret. Ska en kommun med 16 000 invånare ta emot 40 asylsökande eller färre. Eller fler? skriver Carlos Rojas, samhällsanalytiker.

Foto: Anna Tärnhuvud

DEBATT. Tänk dig att en kommunstyrelseordförande skulle fråga sin kommuns 16 000 invånare om de trodde att de skulle klara av att ta emot 40 asylsökande under året. Det är krig på olika håll och sett till hur många som antas komma till Sverige under året, är det 40 personer som skulle söka asyl i just den kommunen.

Det mest sannolika är att Migrationsverket, om de bedömer som vanligt, kommer att ge hälften av dessa 40 uppehållstillstånd, de andra får åka tillbaka.

Vad tror du de 16 000 kommuninvånarna skulle säga? Att det var orimligt att klara av 40, som sedan blir 20? Eller rimligt?  Skulle de känna att det spelade roll om det var 20 asylsökande i stället för 40, eller 50 i stället för 40?

Det här är det vi pratar om när vi pratar om vår flyktingmottagning nästa år och sannolikt fler kommande år. Men vi talar sällan om det så här konkret. Varför vi i stället talar om det mer abstrakt vet jag inte, eftersom det är konkret i våra liv som flyktingmottagandet påverkar oss. Vanligtvis hör vi om stora mängder, strömmar, nollor och procent.

Att du bor i ett samhälle med 16 000 invånare eller däromkring är ganska sannolikt. Det är mediankommunen i Sverige. Drygt 130 av våra kommuner har mellan tio- och trettiotusen invånare.

Sedan 2017 har ungefär 20 000 sökt asyl i Sverige varje år. Eftersom vi är drygt 10 miljoner invånare motsvarar det 0,2 procent av vår befolkning. Det gör att du ganska enkelt kan räkna ut ungefär hur många asylsökande som hamnar i din kommun varje år, i genomsnitt.

Sedan kan du räkna att ungefär hälften av dessa får stanna. Det funkar också att gå in på Migrationsverkets hemsida och se statistiken för just din kommun, eftersom det förstås inte är jämnt utspritt.

Att förstå vilka antal vi talar om i våra kommuner är bra, för att det gör det vi diskuterar konkret. Ska en kommun med 16 000 invånare ta emot 40 asylsökande eller färre. Eller fler? Ska det som senaste förslaget från oppositionen lyder sänkas med 70 procent så att det i stället för 40 blir ungefär 15 asylsökande som kommer till en kommun i den storleken. Och 7 eller 8 i stället för 20 som får stanna?

Det är intressant att fundera på vad du tycker gällande ditt eget samhälle eller din kommun, för att ha en mer grundad åsikt om hur våra politiker resonerar och om det är vettigt.

Kan oppositionen förklara varför den här minskningen spelar så stor roll? Och kan regeringen förklara varför just det här antalet asylsökande är det vi klarar av?

Om vi skulle klara 50 i stället för 40 i en kommun med 20 000 invånare, varför inte rädda fler liv, ge fler skydd? Eller 60 eller 70 eller 80? Som totalt utslaget över Sverige skulle innebära tiotusentals liv, om alla kommuner kunde samarbeta i att klara av detta mottagande.

Kanske tänker du att inte ens 15 i en kommun med 16 000 invånare är rimligt. Vad tycker du då? Två? En? Fem?

Alla de här frågorna och alla frågetecken är inte tänkta som retoriska frågor. Det intresserar mig att vi på riktigt skapar oss en individuell förståelse och uppfattning av vad vi klarar av. Vad klarar du och ditt samhälle av? Hur många är ni i din kommun, eller ditt samhälle, som kan göra något för någon som kommer? Vad är rimligt? Kan skolan med 200 elever ta in en till nästa termin?

Bor du i ett samhälle dit flyktingar inte alls kommit är det antagligen något annat som tagit emot fler. Är det rimligt eller tycker du att det är rimligt att dina politiker också styr åt ett håll där ni deltar, så att den viktiga processen med att ta emot flyktingar sprids över hela landet, över alla samhällen?

Allt det här är saker vi kan fatta beslut om. Men för att fatta beslut behöver vi också förstå vad det innebär, konkret.

Det politiska samtalet som är konkret och talar om vad som är sant på ett sätt som är meningsfullt, har jag inte sett ännu. Så det är upp till dig, än så länge. Det politiska samtalet som berättar om enorma mängder eller enorma problem, enorm dramatik, onda och goda, om naiva och om nazister – jag är osäker på hur mycket det samtalet hjälper dig.

Jag får känslan av att en hel del bara blir stressade och rädda av det, oavsett vart på den politiska kartan de befinner sig. Mitt intresse ligger i att hitta bra sätt att göra saker på. Och för att göra det behöver vi veta vad det är vi håller på med. Konkret förstå en situation och hur den verkligen är. Jag skippar gärna dramat.


Carlos Rojas, samhällsanalytiker på Sweden Research och författare till boken ”Var går gränsen? Om flyktingmottagande, systemkollaps och öppna hjärtan”


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Läs fler artiklar i ämnet här

Gå med i vår opinionspanel du också

Vill du vara med och svara på Inizios undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om olika frågor? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.

Publisert: