Nej, din gamla jacka kan inte återvinnas
Debattören: Vi måste få till en hållbar klädkonsumtion – på riktigt
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2019-12-17
DEBATT När vi lät undersökningsföretaget Kantar Sifo fråga över tusen personer i Sverige, visade det sig att bara var tjugofemte hade koll på att textilier som återvinns i dag inte kan bli till ny textil i återvinningsprocessen.
I stället blir de till isolering, fyllnads- och industrimaterial. Du kan alltså inte lämna din gamla jacka till återvinning för att köpa en ny och sedan tro att det är ens i närheten av cirkulärt eller hållbart.
Trots detta presenteras vi dagligen för lovande erbjudanden från klädföretag och andra, om att lämna våra gamla kläder till återvinning. Syftet är att erbjuda konsumenten en väg ut ur det dåliga samvete som kan, och bör, komma när man konsumerar urskillningslöst och miljöbelastande i en tid av klimatkris. Det är ohederligt och oansvarigt av klädföretagen och svårt att förstå hur det får pågå.
Metoderna för så kallad fiber-till-fiberåtervinning kommer säkerligen förr eller senare att vara så pass utvecklade att de kan komma igång i industriell skala. Tills dess är det farligt att låta återvinning av gammal textil vara alibi för att köpa nytt. Återanvändning, till exempel genom second hand, är i så fall ett betydligt hållbarare alternativ.
I november släppte vi första delen av en rapport där vi var först ut med att jämföra klimatpåverkan från nya plagg respektive secondhand-plagg, fram till det steg som innebär att kunden köper plagget i en butik. Skillnaden var ungefär 200–400 gånger, beroende på vilken typ av plagg som jämförs.
I dag släpper vi den andra delen av rapporten, där vi låtit Kantar Sifo fråga över tusen personer om sin inställning till second hand. Förutom att nästan ingen alltså känner till vad ordet återvinning innebär i textilsammanhang, var ett annat fynd i undersökningen att geografisk placering och sortiment är det som avgör om människor handlar second hand eller ej.
En slutsats av undersökningen, som det också finns stöd för i tidigare svensk forskning, är att samhället måste börja se second hand som den hållbaraste formen av vanlig shopping – inte något bara för dem med ett särintresse eller dålig ekonomi – och forma politiken därefter.
Exempelvis behöver kopplingen till avfall och kretsloppsparker ersättas med satsningar på secondhand-butiker mitt på shoppingstråken.
Låt oss säga att du behöver köpa en jacka, du behöver den med en gång och du vill gärna prova några olika. Vad blir ditt nästa steg? Att sätta sig i bilen och åka till en återvinningscentral, där det numera finns olika återbruksaktörer intill? Eller tar du dig in till centrum eller går ner på stan och kollar i affärerna som finns där?
Alla är vi olika, men det mesta tyder på att den stora merparten av befolkningen väljer affärerna på stan eller i shoppingområdet. Det är därför alla olika aktörer och beslutsfattare tillsammans behöver se till att jackan du faller för där, och till slut köper, är en secondhand-jacka.
Omställningen till hållbara konsumtionsbeteenden kan bli vad vi gör den till. Den måste inte förknippas med sopor. Men då måste samhället satsa rätt.
Vi måste sluta låtsas som om en nytillverkad jacka är miljömässigt hållbar bara för att en annan jacka maldes ner och blev möbelstoppning. Och vi måste se till att secondhand-jackan du i stället faller för är fin, varm och go, och hänger där du kan tänka dig att hitta den.
Kristin Ivarsson, föreningschef för den ideella secondhand-kedjan Björkåfrihet (tidigare Emmaus Björkå)
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.
Läs fler artiklar i ämnet här
Gå med i vår opinionspanel du också
Vill du vara med och svara på Inizios undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om olika frågor? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.