Bekämpa hatet – även om det blir obekvämt
Alice Bah Kuhnke: Vi måste reagera mot antisemitismen var den än kommer ifrån
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2018-02-09 | Publicerad 2018-01-27
DEBATT. Vi människor har fått en alldeles unik förmåga. Vi kan välja.
Vi kan välja att låta historiens värsta förbrytelser finnas kvar som ett avskräckande kapitel i barnens historieböcker.
Vi kan välja att se hur antisemitismen visar sig i vardagen och drabbar dem som utsätts för den.
Vi kan välja att aktivt eller passivt se att hatet mot judar är något som finns djupt rotat i vår historia och hur dess gnistor ständigt strävar efter syre.
Med förmågan att välja kommer också ansvaret att välja handling, det gäller särskilt alla vi som definierar oss som humanister och antirasister. Vi kan välja att tänka fler tankar än en.
Att se och med kraft bekämpa en form av rasism utesluter inte att också kunna se och bekämpa en annan. Relativiseringens förlamande gift måste en gång för alla lämna den antirasistiska kampen.
Den som inte lyckas se klart och agera med kraft mot hat, utan i stället passiviseras i sin kamp genom att ställa en sorts rasism mot en annan, måste rannsaka sin övertygelse om alla människors lika värde. Alla former av rasism har sin egen historia och sina egna uttryck. De kan inte likställas, rangordnas eller jämföras. Bara bekämpas.
Vi kommer alla att behöva välja att säga ifrån även om det är obekvämt och skapar dålig stämning. Eller som min vän i Malmö sade: Vi måste rycka tillbaka megafonen från antisemiterna. Oavsett vem som håller i den.
Det är hög tid för oss att visa vilka som utgör den anständiga majoriteten. Vi måste var och en ta ansvar och agera. Ingen försvarare av det öppna samhället kan längre stillatigande stå vid sidan och se på när det judiska ungdomsorganisationer attackeras eller när antisemitiska konspirationsteorier sprids vidare i sociala medier.
Enkla lösningar på svåra problem är tilltalande, att ducka i stället för att konfrontera. Men det är inte att ta ansvar. Det kräver tid av oss att förklara när barnen frågar, mod när samtalet i väntan på bussen eller i fikarummet bygger upp ett vi och ett dem. Det krävs all vår kraft att våga se hur det skulle se ut i vårt land, i världen, om vi inte står emot.
Det blåser iskalla vindar från en svunnen tid trots att det fortfarande finns människor mitt ibland oss som upplevt historiens värsta brott mot mänskligheten. Totalitära ideologier som vi hade hoppats var förvisade till historien gör sig påminda, alldeles i vår närhet. I vår egen världsdel, i vårt eget land, finns det extrema krafter som vill öka polariseringen och ställa grupper mot varandra.
Förintelsen innebar förföljelse och massavrättningar av judar, romer, personer med funktionsnedsättning och hbtq-personer. Regeringen har valt att förverkliga en rad olika insatser i den nationella planen mot rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott där insatser mot antisemitism utgör en central del.
Polisens arbete mot hatbrott har intensifierats. Forum för levande historia har som särskild uppgift bland annat att berätta, informera och lära ut om Förintelsen till unga i hela landet. Parallellt med detta förstärker vi kraftigt de säkerhetshöjande insatserna.
Det är vår skyldighet att skydda alla de som utsätts för odemokratiska krafters provokationer, även om det är i vår egen vardag.
Vi föräldrar behöver välja att förklara för barnen varför det finns de som hatar och vad hatet leder till.
Vi behöver välja att säga ifrån när antisemitismen relativiseras, förminskas eller bortförklaras.
Vi är människor med möjligheten att göra val. Det är dags för oss alla att välja.
Om vi som är den anständiga majoriteten väljer solidaritet och medmänsklighet har hatets budbärare inte en chans.
Alice Bah Kuhnke, kultur- och demokratiminister (MP)
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.