Nej Centern, vi tänker inte alls ”hantera” SD

Gunnar Strömmer (M): Ett nej till Kristersson är att inte våga lägga fram Alliansens politik

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2018-11-10

Att inte stödja Ulf Kristersson som statsminister innebär två saker: dels att inte våga lägga fram Alliansens politik för riksdagen i rädsla för att den skulle få stöd, dels att man faktiskt inte litar på det egna omdömet och den egna integriteten, skriver Gunnar Strömmer (M).

REPLIK. Statsministeromröstningen på onsdag är en möjlighet till maktskifte och att Sverige får en regering som driver Alliansens politik, i Alliansens anda och på Alliansens villkor. Detta är vad det handlar om. Inte om Sverigedemokraterna.

Så när Fredrick Federley frågar efter besked om hur SD ska ”hanteras” är vårt budskap glasklart. Vi tänker inte ”hantera” SD. Vi vill lägga fram Alliansens gemensamma politik i Sveriges riksdag för att pröva vilket stöd den har. Om den inte har riksdagens stöd så kommer en sådan regering att falla. Det är minoritetsregerandets villkor.

Det förslag som ligger på riksdagens bord ger vart och ett av Alliansens partier – inte minst Federleys eget – rätt att när som helst fälla regeringen om man anser att den är på väg att göra något förgripligt. Det är Centerpartiet, Liberalerna, Kristdemokraterna och Moderaterna som tillsammans och var för sig ”hanterar” inte bara SD, utan det sammantagna parlamentariska läget.

Att inte stödja Ulf Kristersson som statsminister innebär därför två saker: dels att inte våga lägga fram Alliansens politik för riksdagen i rädsla för att den skulle få stöd, dels att man faktiskt inte litar på det egna omdömet och den egna integriteten.

Vi litar på vår egen integritet och vårt eget omdöme.

Vi moderater kan inte driva politik på det sättet. Vi är skyldiga våra väljare att laga efter rådande parlamentariskt läge. Och vi litar på vår egen integritet och vårt eget omdöme.

Motsatsen är utesluten. Vi förändras inte för att andra röstar på våra förslag. Detta lika lite som något av Alliansens fyra partier förändrats av att SD under den gångna mandatperioden gett stöd till hundratals alliansförslag i riksdagen. Eller av att Alliansens och SD:s röster stoppade de rödgrönas förslag om vinstförbud i välfärden.

Det alternativ som nu förs fram är en koalitionsregering mellan Alliansen och Miljöpartiet. Vi moderater säger nej till en sådan regering. Till att börja med skulle den bildas av fel skäl – för att undvika att ta ansvar för sina egna uppfattningar och lita på sitt egen integritet.

Vidare går Mp:s politik på tvärs med Alliansens politik på centrala områden, såsom en ansvarsfull ekonomisk politik och valfrihet i välfärden. Men också landsbygdens villkor, ett viktigt område inte minst för Centerpartiet.

Medborgarnas förtroende ökar inte av att vi avstår från att lägga fram vår egen politik.

Upplägget skulle innebära en dubbel politisk uttunning åt vänster: först förhandla med Mp och sedan S för att få igenom politiken i riksdagen. Det har vi moderater inte gått till val på.

Dessutom handlar onsdagens omröstning om vad som långsiktigt faktiskt tryggar de liberala värden som Fredrick Federley och jag delar. Medborgarnas förtroende ökar inte av att vi avstår från att lägga fram vår egen politik. Eller genom att SD ges rollen som ensamt oppositionsparti.

Tvärtom undergräver det förtroendet för politiken och den parlamentariska demokratin i vårt land. Och om vi inte tar tag i de samhällsproblem som bara en alliansregering kan ta tag i på allvar, så kommer det att göda populism och gynna ytterkanterna i svensk politik.

På onsdag står Ulf Kristersson till förfogande för att bli Sveriges statsminister. Som han själv konstaterat: inte för att han vet att han kommer att vinna, utan för att han måste försöka.


Gunnar Strömmer, partisekreterare (M)


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.