Barn måste skyddas från religiösa skolor

Debattörerna: Etableringsstoppet är inte tillräckligt

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2019-02-07 | Publicerad 2019-01-31

Den ensidiga religiösa påverkan som finns på religiösa friskolor innebär ett brott mot elevernas religionsfrihet, skriver Ulf Gustafsson, förbundssekreterare Humanisterna, och Anna Bergström, ordförande Humanisterna.

DEBATT. Det är välkommet att Stefan Löfven i regeringsförklaringen nämnde införandet av ett etableringsstopp för skolor med konfessionell inriktning som en av januariavtalets 73 punkter. I fyrpartiöverenskommelsen står det:

”Ett etableringsstopp införs för fristående grund- och gymnasieskolor med konfessionell inriktning. Befintliga skolor med konfessionell inriktning ska kontrolleras bättre. En utredning ska först definiera avgränsningar.”

Humanisterna uppskattar detta initiativ eftersom skolan är till för kunskap och inlärning, även om religioner och andra livsåskådningar, men skolans verksamhet ska inte ensidigt påverka elevernas tro. Staten måste i den obligatoriska och skattefinansierade skolan därför skydda barn och ungas religions- och övertygelsefrihet, det vill säga rätten att själva utöva, söka, välja och välja bort religiös tro eller annan livsåskådning.

Den ensidiga religiösa påverkan som finns på religiösa friskolor innebär ett brott mot elevernas religionsfrihet, då skolans påverkan försvårar för eleverna att forma sin egen tro och övertygelse. Samtidigt måste skolan självklart acceptera att elever får utöva sin religionsfrihet genom att ge uttryck och utöva sin tro och livsåskådning, så länge det inte stör lektionerna eller andra elever.

Det som sägs i regeringsförklaringen och januariavtalet är dock inte tillräckligt. Barns religions- och övertygelsefrihet behöver nämligen skyddas i alla skolor. Därför bör religiös ensidig påverkan bort också från nuvarande fristående skolor, likaså från våra förskolor.

Vår förhoppning är att utredningen om konfessionella inslag i skolan ger grunden till ett principiellt beslut som vilar i övertygelsen om att barns rätt till religionsfrihet är grundläggande i vår demokrati, och att vare sig skolor eller förskolor med konfessionell inriktning därför bör tillåtas i det skattefinansierade skolsystemet.

Humanisterna förespråkar således att samma regler som redan idag gäller för kommunala skolor – att hela skoldagen ska vara fri från konfessionella inslag – bör gälla även för friskolor. Vårt konkreta förslag är därför att stryka undantaget i Skollagen (1 kap 7 §).

På detta sätt kan vi få en skola som blir en mötesplats för elever med olika bakgrunder, och som inte sorterar in elever utifrån deras föräldrars livsåskådning. Vid sidan om att de begränsar barns religionsfrihet, bidrar religiösa friskolor till att dela upp och segregera utifrån livsåskådning. Det försvårar integration och möjligheterna för elever att möta och skapa förståelse för barn med andra perspektiv, åsikter och övertygelser.

Utöver de principiella argumenten visar återkommande medierapportering på olika brister i religiösa friskolor där inte läroplan efterlevs eller skolorna bryter mot skollagens värdegrund. Dessa brister kan kanske åtgärdas med kraftigt utökad kontroll, men de principiella bristerna kommer kontroll aldrig lösa. För detta behövs ett nytt regelverk.

Även om ett etableringsstopp inte är tillräckligt, är det ett nödvändigt steg i rätt riktning. Barns rättigheter måste stärkas i vårt samhälle. Sverige var tidiga med att förbjuda barnaga, nu behöver vi gå före och stoppa religiösa friskolor. Vi räknar dagarna tills etableringsstoppet är infört.


Anna Bergström, ordförande Humanisterna
Ulf Gustafsson, förbundssekreterare Humanisterna


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Läs hela debatten här