Nej, skolan ska inte ha religiösa inslag

Debattören: Nu svänger Alliansen för att ta billiga poäng på förändringar som redan är på gång

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2017-04-27

Jan Björklund var mycket stolt över att, som skolminister, öppna upp för religiösa friskolor.  Det var naivt och därför är regeringen nu på väg att ändra reglerna, skriver Lena Hallengren.

DEBATT. ”Självklart ska det få finnas friskolor med konfessionell inriktning”. Så sa dåvarande utbildningsministern Jan Björklund när han presenterade det nya förslaget till skollag år 2009.

Jan Björklund var mycket stolt över den lagstiftning han tagit fram. Eventuella problem skulle lösas genom att i skollagen skilja på undervisning och utbildning. Det var naivt och har inte visat sig räcka. Därför är regeringen nu på väg att ändra såväl läroplan som skollag.

Avsikten är att både säkerställa att könsuppdelningar inte sker och att skärpa kraven och tillsynen kring religiösa friskolor.

Trots detta vill i dag de borgerliga partierna samla en riksdagsmajoritet bakom en uppmaning till regeringen om att göra en justering i skollagen så den inte tillåter könsuppdelad undervisning. Att regeringen arbetar med frågan spelar dem mindre roll, det är ju viktigt att visa sig aktiva som opposition.

Säkerligen kommer de också att göra stor affär av att vi socialdemokrater i riksdagens utbildningsutskott inte vill ställa oss bakom tillkännagivandet till regeringen - om att regeringen ska förändra det som regeringen redan är i färd med att förändra.

Den justering av skollagen som de borgerliga partierna argumenterar för skulle dock inte lösa problemen med religiösa friskolor. Sanningen är att den inte ens berör segregerade skolbussar, ett exempel som vi nyligen kunnat ta del av i media. En blind tro på marknaden, avregleringar och konkurrens har inte löst problemen i skolan.

Det räcker inte att tro att dåliga skolor automatiskt slås ut. Därför är det dags att alla seriösa partier faktiskt ställer frågan om vem som ska få driva skola i Sverige, och på vilken grund.

För det första: Vi måste sluta lappa och laga i skollagen varje gång en skola missköter sitt uppdrag. Regeringen har varit tydlig med att regelverket kring religiösa friskolor ska ses över. I en sådan översyn behöver frågorna om Skolinspektionens befogenheter, vem som får starta skola och hur vi säkerhetsställer att läroplanens värdegrund genomsyrar hela skoldagen finnas med.

Vi socialdemokrater är tydliga med vår hållning.

Varje elev ska vara fri att forma sin egen uppfattning och utöva sin tro om han eller hon vill det – utan att hindras eller påverkas. Men skolan ska inte stå för några religiösa inslag.

Att lära sig om traditioner och kulturarv är dock en självklar del av skolan. Skolavslutningar kan firas i kyrkan till exempel, så länge tonvikten ligger på tradition snarare än religion. Här är lagstiftningen redan i dag tydlig.

För det andra: Alla borde inte få driva skola. En person som inte borde få det är den tidigare moderatpolitikern Abdirizak Waberi som var rektor för Römosseskolan i Göteborg. Skolan satte systematiskt högre betyg på pojkar än på flickor och blundade när pojkarna utsatte flickorna för kränkningar. Flickorna på skolan var tvungna att lämna undervisningen när de hade mens. Nu vill Waberi starta ytterligare en skola, den här gången i Borås.

Samhället måste kunna säga nej till en ansökan om att starta skola från en person med så tydligt ojämställda och odemokratiska värderingar som Waberi. Skolmyndigheterna behöver ha skarpa befogenheter.

Inget av de borgerliga partierna vill stoppa religiösa inslag i skolan. De vill inte heller ställa högre krav på vem som ska få starta skola.

Nu kräver de en isolerad justering av lagen för ett enskilt problem efter att frågan uppdagas i media. Så silar man mygg och sväljer kameler.


Lena Hallengren, ordförande i riksdagens utbildningsutskott (S)


Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.