Jo, det finns alternativ för de icke behöriga

Replik från skolpersonal om självmordsrisk bland elever

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2020-01-07

Mind har fel rörande yrkesutbildningar när de hävdar att det inte finns något alternativ för elever utan fullständiga slutbetyg. Det finns det nämligen, skriver Maria H Guggenheimer och Jenny Björklund Hansson.

REPLIK. Mind lyfter i sin artikel fram ett statistiskt samband mellan ofullständiga slutbetyg i grundskolan, vilket resulterar i att man inte kan gå vidare till gymnasiet, och en kraftig ökad risk för självmord hos dagens unga.

De refererar också till en utredning från Skolverket 2018 som påvisar att barn och unga, i dag i stor utsträckning, uppger sig ha stressrelaterade problem i förhållande till de krav skolan i dag ställer.

Mind påvisar dock ett sakfel i sin debattartikeln rörande yrkesutbildningar när de hävdar att det inte finns något sådant alternativ. Det finns det nämligen.

Det är ett program kallat Yrkesintroduktion och riktar sig till elever som av olika skäl inte gjort sig behöriga till ett nationellt program. Yrkesintroduktion har dessutom blivit riktigt populärt hos elever som inte uppnått behörighet men snabbt vill komma ut i arbete.

Yrkesintroduktion är ett introduktionsprogram där fokus ligger på de praktiska momenten av yrkesprogrammen, man lär sig alltså ett yrke utan att behöva läsa in de kurser som krävs för en gymnasieexamen.

Det är av betydelse att känna till när man samtalar med skolungdomar som kanske tappat allt sitt hopp rörande sin kommande framtid och när man hävdar att denna möjlighet idag inte finns.

Men visst är det något som skaver och säkerligen behöver vi göra mer för att bredda barn och ungdomars möjligheter i dag. Vi möter, tyvärr inte alltför sällan, barn och ungdomar som inte upplevt sig lyckats en enda skoldag under hela sin skolgång.

De kan av olika anledningar inte möta upp de förväntningar som ställs. Det är i stor utsträckning ett rätt likriktat upplägg som skolan erbjuder i dag. Dessa elever vi lyfter fram får med andra ord inte känna att de är duktiga en enda dag under hela sin grundskoletid. Man borde, sett till just statistiken om barns och ungdomars mående i dag, politiskt sett begrunda vad detta innebär för en ung individs psykosociala utveckling och vad det på sikt även innebär för samhället i stort.

Vad detta sedan innebär för skolan pedagoger, som ska få alla barn med på samma tåg och samma slutdestination, kan man också fundera på. Men det får bli ett annat tillfälle.


Maria H Guggenheimer, skribent och elevhälsovårdskonsulent
Jenny Björklund Hansson, studie och yrkesvägledare


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Texten är en replik. Läs hela debatten här:

Gå med i vår opinionspanel du också

Vill du vara med och svara på Inizios undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om olika frågor? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.