Skam att vårdpersonal tvingas till självförsvar

Irene Svenonius (M): Otryggheten i hela landet ökar – det kräver nya åtgärder

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2018-11-29

Det nya säkerhetsläget kräver nya åtgärder. För vår del i Stockholms län har sjukhus inlett nära samarbete med Polisen, som innebär att de automatiskt i samband med skjutningar skickar polisbilar till akuten, skriver Irene Svenonius (M).

Tolv sjuksköterskor på akutmottagningen på Länssjukhuset i Kalmar har på eget initiativ under hösten utbildat sig i självförsvar. På fritiden, men i sjukhusets lokaler, har de lärt sig självförsvarets grunder och hur de ska hantera hotfulla situationer. Detta efter att hot och våld på akutmottagningen ökat under de senaste åren. Det här rapporterade Aftonbladet om igår.

Det är viktigt att de här problemen uppmärksammas. Sjuksköterskorna på akutmottagningen i Kalmar är nämligen inte ensamma. Det här är ett stort och dessutom växande problem för vårdens medarbetare i hela landet.

I det landsting jag leder, Stockholms läns landsting, uppger 3500 medarbetare att de blivit utsatta för hot eller våld på jobbet. Majoriteten av dessa arbetar inom sjukvården. Många medarbetare som jag träffat under de senaste två åren vittnar om ett allt råare och tuffare bemötande. Okvädningsord är närmast vardag.

En sjuksköterska på ett sjukhus i Stockholmsregionen som jag träffade berättade att hon har hittat knivar på skadade som kommit till akuten. En annan berättade om att de ibland hittar vapen. Flera vittnar också om en oro för vad de skadades anhöriga, släkt eller vänner tar med sig in på akuten. Men oron är inte bara för knivar och vapen, utan också för att bli uppsökt utanför arbetstid. Det har lett till att många medarbetare vänder på sina namnbrickor.

Oron är inte obefogad. Otryggheten i hela landet ökar, både den upplevda och faktiska. Brottsförebyggande rådets slutstatistik för 2017 avslöjar att antalet anmälda brott och konstaterade fall av dödligt våld ökar. Trots att året ännu inte är slut har 42 människor mist livet i drygt 270 skjutningar runt om i landet.

Störst andel inträffar i storstadsregionerna, men Polisen uppger även att den organiserade brottsligheten börjat etablera sig i mindre städer. Detta sker samtidigt som Sverige inte haft så här låg polistäthet på tio år.

I början av året fick exempelvis 16 poliser rycka ut till akuten i Solna

Det finns flera exempel på när skjutningarna gått ut över även sjukvården. Efter en skjutning i Rinkeby i början av året fick exempelvis 16 poliser rycka ut till akuten i Solna, samtidigt som dubbla väktarskiften fanns på plats för att hålla lugn och ro.

Ett annat exempel är skottlossningen i Östberga i södra Stockholm förra sommaren. Efteråt sökte sig många av de som deltog i gänguppgörelsen till akutmottagningen på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna där det blev tumult och en stor polisinsats. Liknade situationer har också inträffat på Skånes universitetssjukhus.

Sjukvården måste få utökade möjligheter till kamerabevakning

Det nya säkerhetsläget kräver nya åtgärder. För vår del i Stockholms län har sjukhus inlett nära samarbete med Polisen, som innebär att de automatiskt i samband med skjutningar skickar polisbilar till akuten.

Vi ser över möjligheten att införa kroppsburna kameror för ordningsvakter på våra akutmottagningar och vi har startat ett pilotprojekt med anonyma namnbrickor, med målet att sedan införa det brett i hela landstinget.

Från årsskiftet kommer vi också införa en trygghetsutbildning för att de medarbetare som vill ska få bättre verktyg i hur de hanterar hotfulla och svåra situationer.

De åtgärder vi sätter in kan i bästa fall bidra till att bota symptomen som skapas av ett otryggare samhälle, men vi kan inte på egen hand få bort roten till problemen. Här behövs flera skyndsamma åtgärder även från staten:

  • Hela landet behöver fler poliser med högre löner.
  • Sjukvården måste få utökade möjligheter till kamerabevakning.
  • Det behövs ett starkare rättsligt skydd för sjukvårdens medarbetare.
  • Det behövs också en lagändring för att sjukhusen ska ha rätt att använda sig av larmbågar på akuten, för att förhindra att livsfarliga föremål tas med in, exempelvis i samband med skjutningar eller terrordåd.

Problemen är på riktigt och går ut över medarbetare, patienter och anhöriga. Det är viktigt att de uppmärksammas, men de måste också lösas skyndsamt. Ingen ska behöva vara rädd för att åka till akuten. Ingen ska heller behöva vara rädd för att gå till jobbet på akuten.

Det är en skam för rättsstaten att sjuksköterskor ska behöva gå kurser i självförsvar för att vara trygga på jobbet. Nästa regering måste prioritera trygghetsfrågorna, också för vårdpersonalen.


Irene Svenonius (M), finanslandstingsråd Stockholms läns landsting


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.