När våra skolor brinner måste vuxna säga ifrån

Debattören: Skolbränderna kostar en miljard per år – plus oro och psykiskt lidande

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2018-10-15

Sverige är ett av de värst drabbade länderna i världen vad gäller anlagda skolbränder. 2015 skedde nästan 300 anlagda skolbränder – 2017 hade de ökat till över 400, skriver debattören.


DEBATT. Nästan varje dag brinner det i svenska skolor. De många skolbränderna väcker såväl frustration som sorg och ilska hos elever, lärare och föräldrar. Dessa bränder är ett samhällsproblem.

Den årliga kostnaden för skolbränderna uppskattas till uppåt en miljard kronor. Men då har man inte tagit med vad all oro och psykiskt lidandet kan kosta med ohälsa och sjukskrivningar som följd. Och att allmänt försämrat arbetsklimat i förlängningen påverkar kunskapsresultaten.

Sverige är ett av de värst drabbade länderna i världen vad gäller anlagda skolbränder. 2015 skedde nästan 300 anlagda skolbränder – 2017 hade de ökat till över 400. Av fjolårets totalt 667 skolbränder var 64 procent anlagda.

Enligt Brandskyddsföreningen uppstår skolbränder främst på skolor där det förekommer vandalisering, kränkande språkbruk och mobbning. Oftast är det elever på skolorna eller före detta elever som är gärningspersoner.

Några få förstör för så många – men dessa ungdomar förstör också för sig själva eftersom de blir skadeståndsskyldiga. Vilket kan innebära att de börjar sitt vuxenliv med enorma skulder.

Även om kommunerna försäkrar sina fastigheter, drabbas skolornas ekonomi. Det leder till att en ansträngd budget blir ännu mer ansträngd, vilket påverkar allt från vikarieranskaffning till läromedelsinköp. Det påverkar lärares förutsättningar att kunna leverera undervisning av god kvalitet.

Våra skolor ska vara trygga arbetsplatser. Det är viktigt att det att det finns personal och andra vuxna runtomkring eleverna som ser och kan sätta gränser, markera och vägleda eleverna.

Oacceptabla beteenden måste få konsekvenser, naturligtvis i relation till elevens ålder. Skolan som arbetsplats måste leva upp till samma krav som andra arbetsplatser.

Att stänga ner skolor kan vara nödvändigt i yttersta nödfall. Här har våra skyddsombud en mycket central roll. Samtidigt har vi också den lagstadgade skolplikten att ta hänsyn till. Eleverna måste gå i skolan. Men det behövs en tydlighet för ledning, personal och elever.

Det är inte bara skolbränder som bidrar till otryggheten, men de är ett väldigt konkret och farligt problem. Alltför många skolor drabbas också av vandalisering som glaskrossning och klotter. Även hot och våld ingår i den skadliga arbetsmiljön i skolan.

En otrygg miljö och dålig studiero i skolan är inte ovanligt. Antalet anmälningar i kategorin ”Trygghet och studiero” till Skolinspektionen har ökat. Detsamma gäller anmälningar om hot och våld i skolan. Svenska lärare, som upplever stök och problem med att bedriva undervisning, är överrepresenterade i olika internationella undersökningar.

För att skolan bättre ska kunna möta detta behövs:

  • Tydliga rutiner på varje skola där oacceptabelt beteende medför konsekvenser, sk ”konsekvenstrappor”.
  • Helhetsgrepp hos huvudmannen för hur konsekvenser av ekonomisk art hanteras.

Ska vi kunna motverka denna utveckling måste skolans personal ha tid att möta eleverna. Det krävs tid för att kunna skapa de förtroendefulla relationer mellan vuxna och elever i skolan som krävs. Alla elever måste bli sedda och känna att de är viktiga.

Men samtidigt måste faktiskt föräldrar och vuxenvärld visa vad som gäller. Både hemma och i skolan. Det handlar också om hur vi ser på skola och utbildning i samhället. Att vi talar om att det är viktigt och att vi alla i praktisk handling demonstrerar det.

Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund