Stoppa rattfulla förare – förbjud eftersupning
Debattören: På tio år blir lika många allvarligt skadade på grund av rattfylleri som det bor folk i Haparandas kommun
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2019-04-02
DEBATT. Rattfulla förare är ett av de stora problemen i trafiken. Varje dag sker cirka 12 500 onyktra körningar i Sverige. Totalt omkom 81 personer i alkohol- eller drogrelaterade olyckor under år 2017. Det motsvarar 32 procent av alla omkomna i trafiken.
Siffrorna för 2018 är inte klara ännu, men eftersom de totala dödstalen har ökat kraftigt, befarar vi att rattfylleriolyckorna också ökar. Minst 1 000 personer skadas allvarligt varje år på grund av rattfylleri. Det motsvarar på tio år befolkningen i en kommun av Haparandas, Filipstads eller Markaryds storlek.
På Trafiksäkerhetsfabriken MHF arbetar vi därför dagligen med frågan: Hur kan vi minska rattfylleriet för att nå visionen om att ingen ska dö av rattfylleri? Vi har fem förslag:
- Öka poliskontrollerna. Polisens roll i trafiksäkerhetsarbetet är oerhört viktig. Det arbetet har tyvärr blivit eftersatt under ett antal år. Ibland hör vi: ”Polisen har så mycket annat de ska arbeta med”. Det är sant, men trafikbrotten behöver också bekämpas. Dessutom vet vi att många andra brott upptäcks i samband med polisarbete i trafiken. Resultaten från Polisens trafikkontrollveckor visar tydligt att man, förutom att ingripa mot olika trafikbrott, även klarar upp många andra brott då man gör alkoholkontroller, t.ex. narkotikabrott, stölder, vapenbrott och efterlysta personer.
- Drogtesta förare. I dag har polisen inte laglig rätt att utföra rutinmässiga drogtester på förare utan att först, med hjälp av så kallad ögonundersökning, bygga upp en skälig misstanke. I flera av våra grannländer får polisen redan i dag utföra snabbtester med screeninginstrument. Det har lett till att betydligt fler drograttfyllerister upptäcks. Beslutsfattare: Ändra lagen så att Polisen med hjälp av snabbdrogtester kan bli effektivare i sitt arbete mot drograttfylleri.
- Inför automatiska nykterhetskontroller. Det har gjorts försök med automatiska nykterhetskontroller i hamnar under åren 2013–2015. Försöken visar att det är möjligt att kontrollera många förare på kort tid. Denna typ av kontroller är också oerhört tidsbesparande för polisen, som bara behöver ingripa då någon ”blåser rött”. Automatiska nykterhetskontroller kan användas i exempelvis i hamnar, godsterminaler, fabriksområden eller som portabla system vid vägarna. Beslutsfattare: Genomför redan fattade beslut och möjliggör att ny automatiserad teknik kommer i trafiksäkerhetens tjänst.
- Skärp straffen för vållandebrotten i trafiken. 2006 la den dåvarande Justitieministern Tomas Bodström fram förslag om ”Vållandebrotten i trafiken”. Han ansåg det motiverat att ”anlägga en skärpt syn på vållandebrott som skett i samband med rattfylleri och andra allvarliga trafikbrott”. Beslutsfattare: ta fram Bodströms förslag och gör verkstad av den.
- Lagstifta mot eftersupning. Fortfarande kan man köra full, vara med om en trafikolycka och därefter när man påträffas onykter av polisen skylla på att man drack alkohol efter krocken. Alltför många kommer undan med det och slipper straff. Detta kryphål i lagen kallas eftersupning och kan täppas till. Beslutfattare: Visa lite mod och klubba igenom det lagförslag som redan har tagits fram! Vårt grannland Norge har haft en eftersupningslag i mer än 50 år och lagen fungerar utan problem.
Med dessa förslag skulle trafiken bli säkrare.
Göran Sydhage, vd på MHF
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.