Slammet på åkrarna kontrolleras noga

Replik från Återvinningsindustrierna och Svenskt vatten om slamhantering

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2020-03-11 | Publicerad 2020-03-06

Det är tråkigt att debatten förs så onyanserat och att till och med enstaka forskare bidrar till att kraftigt polarisera och sprida oro. Dessutom baseras argumenten i debattartikeln inte på den senaste forskningen, skriver Viveke Ihd och Pär Dalhielm.

REPLIK. I en debattartikel i Aftonbladet kritiseras utredningen ”Hållbar slamhantering” som beskriver hur samhället ska ta hand om de viktiga resurser som samlas in i våra kommunala avloppsreningsverk.

Frågan om slam kan användas som näringstillförsel på åkermark har diskuterats under många år. Utredningens resultat är välgrundat, välformulerat och välkommet och fokuserar på att växtnäring ur ett resursperspektiv är viktigt för att vi ska nå ett hållbart samhälle.

Det är tråkigt att debatten förs så onyanserat och att till och med enstaka forskare bidrar till att kraftigt polarisera och sprida oro. Dessutom baseras argumenten i debattartikeln inte på den senaste forskningen.

Utredningen har gjort en samlad vetenskaplig bedömning av det aktuella kunskapsläget och forskningen, och konstaterar att: ”Evidensen för att ett totalförbud är nödvändigt saknas dock, forskningen har inte kunnat belägga att slamgödslade grödor ger hälsopåverkan eller påverkar ekosystemen i jordbruket på ett negativt sätt. Klara belägg finns däremot för att slamgödning tillför växtnäring och mullämnen som jordbruket efterfrågar.” 

Debattartikelns påstående att utredningen bygger på ”svepande argumentation” eller ”saknar rationell motivering” är inte sant.

Den tredjedel slam som används på åker håller hög kvalitet och kontrolleras noga inom ett kontrollsystem som kallas Revaq. Mångårig forskning visar att det slammet som används inte påverkar hälsa, mark eller våra ekosystem negativt.

Med det sagt så är det naturligtvis viktigt att det förebyggande arbetet med att fasa ut oönskade ämnen ur kretsloppet ska fortsätta. Exempel på sådant som borde förbjudas är silver i sportkläder och PFAS i alla konsumentprodukter som exempelvis spolglans till diskmaskinen. Från politiken behövs en välreglerad kemikaliepolitik och högre krav på produktdesign utan farliga kemikalier.

Att enbart förbränna slammet innebär ett vägval som styr oss bort från en framtida cirkulär ekonomi när vi i stället behöver arbeta aktivt för att rena kretsloppen.

Att samhället ska investera mångmiljardbelopp i enbart slamförbränning kan knappast vara försvarligt. Låt oss investera dessa pengar där de gör störst nytta så att vi i stället kan ta vara på växtnäringsämnen effektivare.


Viveke Ihd, tf vd Återvinningsindustrierna 
Pär Dalhielm, vd Svenskt vatten


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Texten är en replik. Läs hela debatten här

Gå med i vår opinionspanel du också

Vill du vara med och svara på Inizios undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om olika frågor? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.

Följ ämnen i artikeln