Lär av Finland – så får vi ordning på försvaret
Debattören: Tre lätta brigader bör sättas upp i Skåne, Mälardalen och Norrland
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2019-01-15
DEBATT. Under helgen och början av veckan har Folk och Försvars rikskonferens pågått i Sälen där det framtida försvaret av Sverige diskuterats. I veckan som gick kommunicerade såväl arméchefen Karl Engelbrektson och försvarsminister Peter Hultqvist att Sverige år 2020 kanske kunde ha två mekaniserade brigader om ca 9 000 man på plats.
Samtidigt bedömer försvarsexperter att man måste upp i minst 5 brigader för att trovärdigt försvara Sverige. Då en mekaniserad brigad tar ca 10 år att bygga skulle det innebära att Sverige de närmaste 20 åren står utan ett grundläggande försvar samtidigt som vår omvärld ser alltmer osäker och hotfull ut. Men det finns lösningar.
Under hösten 2018 deltog Sverige som motståndare i Nato-övningen Trident Juncture. Det är första gången som Sverige på allvar, med en större stridsgrupp, övar mot utländska förband. Resultatet blev imponerande där man bröt anfall och slog tillbaka kvalificerade Nato-förband.
Detta är en i raden av tydliga indikationer på att det försvar Sverige har idag är väldigt kvalificerat, men problemet är numerären. En motståndare kan enkelt binda upp två brigader och sen får de fritt spelrum när resten av Sverige står oförsvarat.
Ett stort problem i moderna konflikter är också det som kallas för hybridkrig där i detta fall Ryssland fulländat denna teknik. Erfarenheterna från Ukraina där både annekteringen av Krim men också i östra delen av Ukraina föregicks av påverkansoperationer av olika slag för att förvilla, skapa osäkerhet men också bryta försvarsviljan, visar att det inte bara kommer vara antalet stridsfordon som kan bli avgörande i en eventuell konflikt med Ryssland.
Huvuduppgiften för de lätta förbanden blir att binda upp en större motståndare och nöta ned denne
För att försvara, fördröja och fixera en fiende borde tre så kallade lätta brigader sättas upp med placering i de strategiska områdena Skåne, Mälardalen och Norrland.
Dessa bör sättas upp enligt finsk modell där man kan upprätta nya stridsgrupper med hög europeisk standard på 12 till 18 månader då man använder sig av beväpning, fordon och annan utrustning som inte kräver långa beställningstider, utbildning eller instruktörer med specialkompetens.
Kommer ett sådant förband klara uppgiften?
Modern krigföring visar på erfarenheter att tyngre mekaniserade förband snarare kan få det svårt i stadsmiljö som är den vanligaste miljön i vilken en konflikt förs idag. Underhållskedjan, mobiliteten i ett stort land som Sverige är också en begränsande faktor för ett mekaniserat förband.
Huvuduppgiften för de lätta förbanden blir att binda upp en större motståndare och nöta ned denne tills dess att manöver-förbanden väljer rätt tillfälle att slå tillbaka och därmed vinna konflikten.
Förbandet ska ha förmågor som spänner både över militär och civil kompetens med god lokalkännedom inom det område där de ska verka
En lätt brigad har också fler fördelar då det är denna förbandstyp som behövs i internationella insatser, kan sättas in tidigt i en hybridkonflikt för att skapa säkerhet utan att bepansrade fordon ska rulla på gatorna, men också som en resurs vid andra kriser och katastrofer.
Utöver en lätt brigad måste också ett nytt specialförband med fokus på hybridmotstånd upprättas som ”på marken” kan samordna de delar inom totalförsvaret som krävs för avvärja ett hybridangrepp.
Förbandet ska ha förmågor som spänner både över militär och civil kompetens med god lokalkännedom inom det område där de ska verka. Befintliga myndigheter och organisationer är inte tillräckligt samordnade för att hantera ett händelseförlopp i den takt man såg exempelvis på Krim.
För att lyckas med ovan krävs att ansvariga politiker och försvaret som organisation drivs av den ”sense-of-urgency”, tempoväxling och det fokus som situationen kräver.
Ingen av oss har erfarenhet att skala upp ett militärt försvar och det är tid för att tänka lite utanför den vanliga boxen.
Sebastian Merlöv, tidvis anställd i försvaret och ordförande i Lomma arbetarekommun (S)
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.