Klimathotet är inte en vänster-högerfråga

Debattörerna: Sluta utmåla miljörörelsen som en fasa

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2020-01-19

Ett flertal debattörer har målat ut miljörörelsen som om den förespråkar en miljödiktatur – eller att det handlar om vänsterpopulism. I bägge varianterna utmålas miljörörelsen som en fasa, skriver David van der Spoel och Lena Wallin, Tankesmedjan Grön Omstart.

DEBATT. I och med misslyckandet av klimatmötet i Madrid har det dykt upp anklagelser mot miljörörelsen för att den gjort klimat- och miljöproblem till en klassisk höger-vänsterfråga och tagit ställning för jämlikhet och rättvisa. Det går så långt att det kallas för populism.

Det finns motsättningar som relaterar till klimat- och miljö mellan den rika delen av världen, däribland Sverige, och utvecklingsländerna men även mellan dem som är rika och dem som är mindre rika inom länderna.

Till exempel är fattiga personer ofta mer utsatta för lokala miljöproblem. Globalt betraktas numera klimatförändringarna som ett stort, om inte det största, säkerhetshotet som kommer drabba alla i samhället.

Detta då effekterna av förändringarna kommer att förstärka redan befintliga konflikter samt skapa nya. Brist på till exempel vatten och mat tenderar att övergå i social oro. Och social oro kan övergå till väpnat våld.

I ljuset av detta kan knappast klimat- och miljöproblem förenklas till en vänster-högerfråga och inte heller till populism. Vi ifrågasätter ifall den som ändå gör så har kunskapen runt frågorna – annars är det den värsta formen av bagatelliserande av en överlevnadsfråga.

Flertal debattörer har målat ut miljörörelsen som om den förespråkar en miljödiktatur. Förvisso finns det några som talat sig varma för möjligheten av snabba beslut i ett sådant styre. I bägge varianterna; miljödiktatur eller vänsterpopulism, utmålas miljörörelsen som en fasa. Miljörörelsens underliggande kritik, att demokratin i högre grad gått andra intressen till mötes än befolkningens, begrundas inte.

Detta trots att Sternrapporten som kom 2006 pekade på att klimatförändringarna var det största fiaskot för marknadskrafterna som världen någonsin sett. Vi konstaterar att varken diktaturer av olika snitt eller demokratier har förmått komma särskilt långt vad gäller att hantera klimatkrisen, krisen för den biologiska mångfalden och miljöproblemen. Vad göra?

I tider av kris bör staten koordinera och organisera samhället. För att angripa klimat- och miljöproblem kommer det krävas förändringar av samhället både i Sverige och globalt.

Utsläpp av växthusgaser måste snabbt avvecklas, mark och hav undantas från exploatering för att säkerställa den biologiska mångfalden, energisystemet behöver ställas om globalt och mer därtill. Allt detta samtidigt som människors försörjning och levnadsvillkor säkras.

Höger- såväl som vänsterpolitiker duckar och hittar på undanflykter som ”snabb teknikutveckling”, ”kärnkraft”, ”biodrivmedel” eller subventioner till ”miljövänliga” produkter. Visst behövs det mer forskning och innovatörer som hittar på ny teknologi – men världen har inte råd att vänta på det. Världen har de facto redan väntat och dragit ut på omställningen i drygt trettio år.

Det måste vara slut på undanflykter och onyanserade anklagelser gentemot miljörörelsen som syftar till att vilseleda och på det sättet skapa misstro. Vad som däremot verkligen behövs är en politik som tar ansvar för att skydda medborgarnas och samhällets grundvalar; dess existens. Det behövs sägas öppet att vissa saker behöver offras.

Skog behöver skyddas, vissa branscher får söka nya affärsidéer och andra läggas ner helt. Hållbarhet måste bli ledordet i de allra flesta beslut. Regering och riksdagen bör följa grundlagen för en politik till gagn för framtidens generationer.


David van der Spoel och Lena Wallin, Tankesmedjan Grön omstart


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Läs fler artiklar i ämnet här

Gå med i vår opinionspanel du också

Vill du vara med och svara på Inizios undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om olika frågor? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.