En selfiepinne – lika olaglig som drönare
Debattörerna: Domstolen har över en natt förändrat förutsättningarna för en hel bransch
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2016-10-27
DEBATT. Efter en dom i Högsta Förvaltningsdomstolen klassas drönare med kamera som en övervakningskamera. Detta betyder att oberoende av vad man tänkt använda det filmade materialet till, så krävs ett separat tillstånd för varje fototillfälle, ett tillstånd som i princip är omöjligt att få om syftet inte är att övervaka.
Det finns självklart en integritetsproblematik att ta hänsyn till, men den hanteras inte bäst med förbud. Exempelvis har Malmö Yrkeshögskola ansökt om att få starta en förarutbildning för drönare i samarbete med polis och andra aktörer.
Gränsdragningarna har genom domen blivit mer eller mindre ohållbara. Det är tillåtet att filma på allmän plats om du håller i en mobiltelefon eller fota med ett zoom-objektiv från en kulle i samma vinkel som en drönarkamera.
Den som tolkar lagen helt strikt skulle däremot kunna vända sig mot selfiepinnen, där kameran är monterad på en anordning eller kamerastativet med fjärrutlösare, eftersom du inte håller i kameran själv.
Det är lätt att raljera över gränsdragningsproblematiken, men mer allvarligt är att detta hotar en spirande bransch.
Det har på kort tid skapats nya möjligheter att leta efter försvunna människor med hjälp av värmekameror, få överblick över skogsbränder, kunna ta nyhetsbilder eller effektivisera byggprocesser. Även en ökning inom flera forskningsområden, samt inom jord- och skogsbruk där man på ett tidigt stadie kan upptäcka skadeinsekter, eller växtnäringsrelaterade problem.
Det är tjänster som fyller en viktig funktion och som den absoluta majoriteten av alla människor ser som önskvärda.
Domstolens utslag har över en natt radikalt förändrat förutsättningarna för de företagare som gjort stora investeringar i utrustning, samt byggt upp en verksamhet som grundar sig på seriös fotografering och inspektion, där hänsyn till privatpersoners integritet givetvis är en viktig del.
Att utslaget av en dom i vissa fall kan förändra verkligheten och få negativa konsekvenser är egentligen inte ett problem. Problemet uppstår först när politiken inte förmår att se domslutens baksidor och förändra lagstiftningen, vilket tack och lov inte händer så ofta.
Dessvärre ser det ut att bli på det sättet i det här fallet.
Socialdemokraternas gruppledare i justitieutskottet, Helene Petersson, har berättat att regeringen vill invänta den pågående utredningen om kameraövervakning innan man gör några förändringar.
Det innebär att lagstiftningen kan förändras tidigast under år 2018.
Våra bolag (Linus och Thomas) med sju anställda, där vi precis haft planer på att anställa ytterligare, drabbas hårt. Våra kunder som Vattenfall, FMV, SAAB, Räddningstjänsten, MSB, Stena, Kriminalvården, SLU, FOI, Svevia, SVT och flera av våra svenska universitet där man bedriver forskning på skog och grödor drabbas, då de inte längre får använda den teknik som de är i behov av.
Överlag drabbas cirka 8 000 arbeten av denna lagtolkning, många enskilda företag som sysselsätter unga människor, men även medelstora företag inom inspektion, mäklartjänster, bildbehandlare och media.
Sverige drabbas alltså av både arbetsförluster som vida överstiger antalet som Ericssons kritiserade uppsägningar har lett till, och ett avbräck i en av de mest framtidsäkra marknaderna vi har idag.
Sverige ska inte vara teknikfientligt. Vi måste skapa fler och nya arbetsplatser med framtidsutsikter. Det är det vi har gjort. Det är nu orimligt att Sveriges företag ska tvingas ta smällen för att regeringen väljer att inte agera.
Linus Nordén, Kreativ Utvecklare, moogli.se
Thomas Fransson, CEO, Pitchup AB – Innovative Aerial Technology
Rickard Nordin, riksdagsledamot (C)
Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.