Försvåra köttätandet – rädda vårt jordklot

Debattörerna: Vi måste satsa på växtbaserad mat och införa en köttskatt på animalier

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2017-06-26

Skulle alla leva som vi i Sverige skulle det i dag krävas 4,2 jordklot, vilket är en ökning med ett halvt jordklot på bara två år, skriver debattörerna.

DEBATT. Den av Sverige och Fiji ledda FN-havskonferensen i New York har avslutats med inte mindre än 1 001 målsättningar som resultat. Men trots att 90 procent av alla fiskbestånd är överfiskade lyste satsningar på växtbaserad mat med sin frånvaro.

Det är typiskt. Trots att FN pekar ut djurhållningen som klotets stora miljövärsting saknas politisk vilja att minska den. Det är nu dags för regeringen att ställa sig bakom målsättningen att halvera köttkonsumtionen som Världsnaturfonden förespråkar.

Animaliskt jordbruk står för en betydande del av alla utsläpp som förgiftar haven, men inga åtgärder föreslogs mot dessa industrier på FN-havskonferensen. Klimatminister Isabella Lövin (Mp) hävdade att Sverige kombinerar hållbarhet med tillväxt. Påståendet saknar faktastöd.

Enligt Världsnaturfondens globala miljöredogörelse Living Planet 2016 har det svenska ekologiska fotavtrycket per person ökat kraftigt. Skulle alla leva som vi i Sverige skulle det i dag krävas 4,2 jordklot, vilket är en ökning med ett halvt jordklot på bara två år.

I FN-rapporten Livestock’s Long Shadow framgår att köttindustrin är en huvudorsak till markförstörelse, skogsskövling, vattenförorening, vattenbrist och förlorad biologisk mångfald. I rapporten fastslås att djurhållningen är en viktig faktor till alla våra allvarligaste miljöproblem, på varje skala från den lokala till den globala.

Maten kommer avgöra framtiden för mänskligheten på jorden, förklarade miljöprofessor Johan Rockström i TV4 i samband med expertkonferensen Eat forum i Stockholm förra veckan. Rockström poängterade att köttkonsumtionen måste minskas radikalt för klimatets och dricksvattnets skull. Det är ett oerhört allvarligt budskap som regeringen bör ta till sig.

Världens befolkning har passerat 7,5 miljarder. På bara lite mer än 30 år kommer den siffran vara över 9 miljarder. Vårt behov av mat och färskvatten växer ständigt, men jordens resurser är begränsade, sa kronprinsessan Victoria i sitt tal på Eat forum.

Miljösituationen globalt är akut. Enligt FN:s regionalkontor för Västeuropa visar knappt tre fjärdedelar av jordens betesmarker symptom på ökenutbredning. Under de senaste 40 åren har nästan en tredjedel av världens odlingsmark blivit obrukbar och till största delen övergivits.

I sommar riskerar Sverige att drabbas av den värsta vattenbristen i modern tid. Havs- och vattenmyndigheten beskriver läget som allvarligt och uppmanar, tillsammans med åtta andra myndigheter, alla att göra vad de kan för att spara vatten. En tredjedel av hushållens klimatpåverkan kommer från mat och den största delen av de utsläppen kommer från köttkonsumtion enligt Naturskyddsföreningen.

Det finns utomordentlig starka ekonomiska motiv för regeringar att bruka skattevapnet för att pressa ner köttkonsumtionen, enligt den nya rapporten ”Health-motivated taxes on red and processed meat” av forskare från Oxford. Globalt beräknas de hälsorelaterade kostnaderna för rött kött och chark år 2020 till 300 miljarder dollar. För rikare länder som Sverige rekommenderas 300 procents skatt för charkvaror och 30 procent för rött kött.

Regeringen bör lyssna på mat- och miljöexperterna och utforma en bred köttminskningsstrategi med målsättningen att halvera köttkonsumtionen till år 2030. Verkningsfulla styrmedel är att stödja vegonorm i offentlig verksamhet så att det serveras växtbaserad mat som standard, sänka momsen på frukt och grönt och sist men inte minst: Införa en köttskatt på animalier så att det lönar sig för konsumenten att välja rätt maträtt.

Peter Kalmström, Supervegobloggen
Jonas Paulsson, Köttfri måndag

Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.