Be Sveriges handlare om ursäkt, politiker

Svensk handel: Ni hade fel om matpriserna

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2023-08-27

Nu är facit här, Elisabeth Svantesson, Magdalena Andersson och ni andra som pekade ut dagligvaruhandlarna som giriga. Ni hade fel om matpriserna. En ursäkt skulle vara på sin plats, skriver Martin Kits på Svensk handel.

DEBATT. Elisabeth Svantesson, Magdalena Andersson och Nooshi Dadgostar: Nu är facit här. Ni har haft fel om matpriserna. En ursäkt skulle vara på sin plats!

 

I en tid av galopperande inflation, driven av pandemin och Rysslands anfallskrig mot Ukraina, har priserna på i stort sett allt ökat. Drivmedel, utsäde, gödsel, råvaror och andra insatsvaror har gjort varje del av tillverknings- och förädlingskedjan dyrare.

På det kommer en valuta som tappat kraftigt mot euron och dollarn vilket ytterligare eldat på ökningen av inköpspriserna. 

 

Detta har skapat en tuff situation för många hushåll, inte minst då prisökningarna på mat slagit till samtidigt som räntorna stigit och elpriset rusat. Det är kort sagt en situation som ingen önskar sig.

Det är i det perspektivet lätt att förstå att politikerna gärna vill hitta syndabockar. Vi förstår det politiska spelet. Men att utan grund peka ut en hel bransch som girig är rätt och slätt både omoraliskt och orättfärdigt.

 

Sanningen är nämligen att dagligvaruhandeln i själva verket gjort precis motsatsen till det som nära nog hela det politiska etablissemanget insinuerat.

I stället för att ”passa på att höja priserna mer än vad som var befogat”, har handlarna minskat sina egna marginaler till lövtunna nivåer för att, så långt som möjligt, hålla tillbaka prisökningarna.

Priserna har med andra ord höjts betydligt mindre än vad de egna kostnadsökningarna egentligen motiverat.

 

Ny statistik från SCB bekräftar att lönsamheten i dagligvaruhandeln minskat kraftigt – trots att matpriserna stigit.

Matbutikerna har i genomsnitt haft en rörelsemarginal på 1,5 procent av omsättningen under första kvartalet i år. Det är en minskning med två procentenheter på ett år – och detta från redan låga nivåer. Dessutom ska räntekostnader och skatt betalas in innan frågan om vinst överhuvudtaget blir aktuell.

För många handlare, särskilt på landsbygden och i våra mindre städer, handlar frågan alltså inte om hur stor vinsten ska bli – utan om butiken överhuvudtaget ska överleva till nästa månad.

 

Vi vet att det är så eftersom vi pratar med dem varje dag. De som kämpar för att upprätthålla samhällsservicen på en liten ort. De som går och lägger sig med en klump i magen av oro för att tvingas minska personalstyrkan. De som brottas med skenande kostnader för den brottslighet som politiken hittills varit oförmögen att knäcka.

Politikens fokus borde ligga på hur de kan skapa rätt förutsättningar för handelns företag att växa och skapa ännu fler jobb, inte minst åt landets unga.

 

Den uppskruvade retoriken ledde inte bara till omfattande skador på hela branschens anseende. Den bidrog också till rena hatkampanjer, bland annat orkestrerade av aktivister på den yttersta vänsterkanten. Hot och hat – i sociala medier, på gator och torg och direkt mot personalen i butikerna blev snabbt en bitter del av vardagen.

Handeln räds inte att bli granskad. Och vi tror förstås inte att ledande politiker och tyckare i medierna med berått mod hetsat människor mot handeln. Men ord kan vara kraftfulla vapen. Tyvärr är det uppenbart för oss att den udd som felaktigt riktats mot dagligvaruhandeln lämnat djupa sår. Det är oanständigt.

 

Så till alla er som bidragit till drevet, finansministrar, partiledare och självutnämnda experter. Ta en titt i spegeln och fundera på om inte anständigheten kräver att ni faktiskt ber om ursäkt.


Martin Kits, chef för näringspolitik och opinionsbildning på Svensk handel

 

Häng med i debatten och kommentera artikeln – gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.