Ge socialsekreterarna skydd mot hot och våld
Debattören: Falsk information skapar misstro mot socialtjänsten
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2022-02-20
DEBATT. Den falska information som spridits i vissa grupper och länder om hur svensk socialtjänst fungerar i samband med omhändertagande av barn har fått stor uppmärksamhet.
Trots denna massiva uppmärksamhet anser vi att en av riskerna med desinformationskampanjen inte har uppmärksammats tillräckligt: risken att den slår tillbaka mot många av de mest utsatta i det svenska samhället.
Socialsekreterare, som organiseras i vårt fackförbund, är utbildade i att skydda och stötta samhällets mest utsatta. I det arbetet ingår att bygga förtroende mellan sig och sina klienter.
När det sprids en falsk bild av att socialsekreterare särskilt riktar in sig på att omhänderta till exempel muslimska barn så skapar det en misstro mot socialtjänsten.
Det låga förtroendet riskerar att få till följd att människor som behöver stöd och hjälp inte söker det i tid. Om tilliten förstörs blir det ännu svårare för våra medlemmar att stötta och skydda de barn i Sverige som har behov av det.
Det bästa motmedlet mot den saken är det som sker brett nu: att informera om hur svensk lagstiftning faktiskt fungerar.
Enligt svensk lag ska beslut om att omhänderta barn baseras på att det finns en påtaglig risk för att barnets hälsa och utveckling skadas. Det kan handla om missförhållanden i hemmiljön eller barnets eget beteende. Exempel på det är våld eller kränkande behandling från familjen eller att barnet själv utsätter sig för fara, använder droger eller begår brott.
Däremot kan religionen i sig aldrig vara skäl till eller ligga till grund för beslut om att omhänderta ett barn. Det är de faktiska förhållandena som avgör.
Desinformationskampanjen sätter även fokus på hur viktigt det är att samhället stärker skyddet för medarbetare inom socialtjänsten. Även om det ska sägas att individuella hot än så länge inte är ett problem vi hört om från våra medlemmar när det gäller just den här desinformationskampanjen.
Men att våra medlemmar alltför ofta är utsatta för hot eller våld i samband med sin yrkesutövning vet vi dock sedan länge – oaktat den nu aktuella desinformationskampanjen.
Därför fortsätter vi att driva våra krav att skyddet för socialsekreterare måste stärkas.
Ett av kraven är att socialsekreterare ska kunna få skyddade personuppgifter med anledning av sin yrkesutövning.
Vi vet genom undersökningar att det är mycket vanligt att socialsekreterare utsätts för hot och våld. Vi har också fakta på att det finns ärenden där socialtjänsten undvikit att ingripa till skydd för barn på grund av hot eller rädsla.
I dag kan man på några sekunder ta reda på var en socialsekreterare bor och vilka anhöriga denne har. Detta måste försvåras. Både till gagn för våra medlemmar och de barn som är i behov av samhällets skydd.
Ett annat krav är att socialtjänsten ska omfattas av lagen om sabotage mot blåljusverksamhet. Om socialtjänsten hindras av någon att ta sig fram till ett barn i behov av omedelbart skydd finns det i dag inget särskilt straffansvar.
Om någon i stället försvårar för räddningstjänsten att komma fram till en adress och barnen på grund av detta avlider riskerar gärningsmannen i dag lagens strängaste straff.
Denna skillnad är orimlig.
Våra krav på regeringen är att:
- Det alltid ska vara två handläggare i tvångsvårdsärenden (LVU/LVM).
- Ensamarbete på institution ska undvikas.
- Möjligheten att få skyddade personuppgifter med anledning av sin yrkesutövning bör ses över och förstärkas.
- Socialsekreterare ska inkluderas i lagstiftningen om sabotage mot blåljusverksamhet.
Heike Erkers, förbundsordförande Akademikerförbundet SSR
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.