Jag borde betala mycket mer i skatt
Debattören: Borgarna och SD går i taket när vi försöker höja skatten för några få
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2018-05-04 | Publicerad 2018-05-03
DEBATT. Precis som de flesta andra har jag nyligen deklarerat. Det är viktigt då vi är ett välfärdsland som valt att finansiera stora delar av de gemensamma behoven via skattsedeln. Vi är alla beroende av till exempel vård, skola och omsorg under olika faser i livet. Därför är det viktigt att vi alla bidrar till välfärdsbygget.
Vi är också många som menar att vi ska betala skatt efter hur mycket vi tjänar, med andra ord skatt efter bärkraft. Det skulle göra Sverige mer jämlikt och skapa en större samhörighet mellan medborgarna. Men tyvärr ser inte vårt skattesystem ut så i dag.
Själv hade jag som riksdagsledamot ett arvode på cirka 750 000 kronor förra året. Det är fruktansvärt mycket pengar. Nu får jag ut betydligt mer i arvode netto än vad jag skulle ha haft i lön brutto om jag jobbat kvar inom förskolan.
Det innebär att jag är en höginkomsttagare. Därför bör jag betala en betydligt större andel i skatt än till exempel mina gamla arbetskamrater i förskolan, en fastighetsskötare eller en städare.
Det är ju rimligare att jag som har hög inkomst bidrar mer så att mina arbetskamrater i förskolan kan få bättre lön och arbetsmiljö.
Men min deklaration avslöjar hur ojämlikt skattesystem vi har i Sverige i dag. Den visar att jag bara betalade knappt 65 000 kronor i statlig inkomstskatt på 750 000 kronor. Det är den så kallade progressiva delen i skattesystemet, den del i skattesystemet som ska ha en mer utjämnande effekt mellan hög- och låginkomsttagare. På resten av min inkomst betalar jag lika mycket i procent som alla andra skattebetalare.
Det är alldeles för lite. De knappa 65 000 kronorna som jag betalar i statlig inkomstskatt kan till exempel jämföras med att jag betalade nästan dubbelt så mycket i partiskatt till mitt eget parti.
Vänsterpartiet har infört en partiskatt för våra företrädare eftersom vi inte tycker att politiker ska leva i en verklighet långt från vanliga medborgare. Gång på gång har vi föreslagit att riksdagsarvodet ska sänkas men hittills har inget annat parti röstat för vårt förslag, i stället höjs riksdagsledamöternas arvoden år efter år. Vår partiskatt gör att oavsett hur högt arvode ett visst uppdrag har, till exempel att sitta i riksdagen, så får en företrädare för Vänsterpartiet inte ut mer än 28 400 kronor i månaden. Partiskattens syfte är att utjämna klyftan mellan de folkvalda och folket de representerar.
Samtidigt borde inte en partiskatt behövas utan arvodena sänkas. Vi borde få ett skattesystem som är mer progressivt så de ständigt växande inkomstskillnaderna kan minska. Det är bra för oss alla då jämlika samhällen utvecklas bättre.
Under fyra års tid har borgarna och Sverigedemokraterna gått i taket när Vänsterpartiet har föreslagit att vi med höga inkomster ska betala mer i skatt. Ibland har det nästan känts som att den statliga inkomstskatten skulle vara det värsta som finns i Sverige, trots att den enbart omfattar cirka 15 procent av de som har en inkomst, varav en majoritet män.
Det som borgarna och SD tycker är fruktansvärt är alltså att jag och de själva betalar drygt 65 000 kronor i statlig skatt på vårt höga arvode på 750 000 kronor.
Men i dag har Sverige det minst omfördelande skattesystemet för hög- till låginkomsttagare bland EU:s 15 kärnländer. Av de samlade skatteintäkterna på cirka 2 000 miljarder utgör den progressiva delen, den statliga inkomstskatten för dem som tjänar cirka 38 000 kronor i månaden eller mer, cirka 60 miljarder.
Det är bara några procent av de totala skatteintäkterna. Vänsterpartiet vill se ett jämlikare Sverige. Därför borde den siffran vara betydligt högre.
Ulla Andersson, ekonomisk-politisk talesperson (V)
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.