Hansen ger bara halva sanningen om skärmtid

Psykolog: Du väljer bort alla fördelar skärmar har för välbefinnandet

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2019-10-01

Som tittare får man känslan av att skärmarna stjäl tid från oss, att det är något man bör avhålla sig från så mycket som möjligt för att må bra. Det stämmer inte, skriver Siri Helle, psykolog och författare.

DEBATT. I går kväll sändes andra avsnittet av SVT:s vetenskapsprogram Din hjärna där psykiatern Anders Hansen undersöker hur vår mänskliga hjärna fungerar i en samtid långt ifrån savannen där den formades. Just detta avsnitt har samma tema som Hansens senaste bok ”Skärmhjärnan”, nämligen hur vår hjärna hanterar digitaliseringen och en vardag fylld med skärmar och sociala medier.

Som psykolog och expert på skärmforskning, applåderar jag hur väl programmet förklarar riskerna med en skärmtät vardag. Som de tar upp i avsnittet visar forskning att skärmljus innan läggdags kan lura hjärnan att tro att det är dag, så man får svårare att somna.

Vi får följa en familj som provar att leva skärmfritt i en vecka, som inser att de låtit tekniken konkurrera ut det analoga mänskliga umgänget. Och vi får lära oss den mentala kostnaden av att ständigt bli avbrutna av pushnotiser, som gör att hjärnan presterar sämre på uppgiften vi har framför oss.

Men där slutar forskningsgenomgången. Och som expert rynkar jag ögonbrynen – varför stannar de vid halva sanningen?

För vad som inte nämns i avsnittet är alla fördelar som skärmar visat sig ha för mänskligt välbefinnande. Studier visar att aktivt användande av sociala medier, där vi inte bara passivt skrollar utan också interagerar med andra, hänger ihop med starkare relationer och bättre mående.

Småbarn som spelar pedagogiska spel på surfplattor tränar både språk- och problemlösningsförmåga. Och de största studier som gjorts visar att barn med måttlig skärmtid mår bättre än de som inte har någon alls, och så vidare.

Som tittare får man känslan av att skärmarna stjäl tid från oss, att det är något man bör avhålla sig från så mycket som möjligt för att må bra. Det stämmer inte. Att som skärmexpert förespråka digital detox blir en missvisande universallösning, som gör att människor riskerar att skära ner också på användandet som berikar livet och stärker välbefinnandet.

Den andra, mer positiva sidan av myntet tappas också bort när programmet diskuterar beroendeskapande design. I programmet får vi höra hur utvecklarna på techföretag som Facebook och Google designar sina tjänster för att få användarna att spendera mer tid på plattformarna än de egentligen vill.

Detta presenteras som ett stort problem – och det är det också. De flesta av oss har nog slösat bort dyrbara timmar i ett tillsynes oändligt sociala medier-flöde.

Men beroendeskapande design kan också användas för att uppmuntra goda vanor. Som exempel kan ges språkappen Duolingo, som visar hur många dagar i rad du varit inne och gjort en av deras interaktiva språklektioner. När man väl kommit upp i en hög siffra vill man ju inte åka ner på noll igen, så då anstränger man sig lite extra för att få till språkträningen varje dag. Något som annars varit lätt att prioritera bort i vardagsbruset.

Beroendeskapande design är, liksom skärmtid, inte dåligt i sig. Det beror helt på vad det används till. En ensidig bild gör att vi riskerar att kasta ut barnet med badvattnet.

I programmet jämför Hansen skärmar med godis – vi måste lära oss att begränsa vårt intag för att må bra. En bättre jämförelse hade varit mat – det finns grönsaker och det finns efterrätter. Hansen och jag är rörande överens om att vi måste vara vaksamma på skärmtidens "efterrätter" och lära oss att hålla nere på dem.

Men de positiva, hälsofrämjande ”grönsakerna” är minst lika viktiga att vi lär oss känna igen, så vi kan maximera möjligheterna de för med sig.


Siri Helle, psykolog och författare


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Gå med i vår opinionspanel du också

Vill du vara med och svara på Inizios undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om olika frågor? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.