Äldre måste få välja bort bantarmaten
Debattören: Det som hände i Skellefteå kommun visar att privata alternativ behövs
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2017-01-24
REPLIK. Tänk om ett privat välfärdsföretag skulle ertappas med att servera mat med ett energiinnehåll på 300 kilokalorier till en kommuns pensionärer?
Mat som av dietister beskriver som ”mat för bantare” och som en professor i geriatrik menar innebär att de gamla i praktiken svälter ihjäl, riskerar näringsbrist, sämre immunförsvar, ökad risk för infektioner och depression, förlorad muskelmassa och ökad risk för att de äldre ramlar och slår sig.
Då skulle utförarna få löpa gatlopp.
Nu har precis det som redogörs för ovan inträffat – men i den kommunala hemtjänsten i Skellefteå. Och då är det tyst.
Nästan som om det inte vore ett problem.
Äldre ska givetvis ha bra och näringsrik mat och det måste gälla alldeles oavsett om det är det privata eller det offentliga som står för maten. Det är också det som Almega vid upprepade tillfällen påtalat: Diskussionen måste utgå från vilken kvalitet som levereras snarare än vem som är utförare.
Det är också det som är grundbulten för valfrihet i välfärden.
Lika mycket som man får möjligheten att välja utförare så får man möjligheten att välja bort en annan utförare. Den som serverar näringsfattig mat för bantare måste gå att välja bort.
Då skapas också incitament för så väl offentliga som privata utförare att höja kvaliteten.
Tyvärr har Socialdemokraterna, LO och den statliga utredaren Ilmar Reepalu gemensamt slagit in på en linje där valfriheten ska inskränkas genom rigorösa vinstbegränsningar som mer eller mindre omöjliggör privat välfärdsföretagande.
Allt fokus ligger på driftformen och kvalitetsfrågan lämnas obesvarad.
Samtidigt visar ett antal olika studier som undersökt kvalitet både utifrån subjektiva och objektiva kvalitetsmått att privat driven välfärd är lika bra eller bättre jämfört med offentligt driven. Ett exempel är att de privata äldreboendena levererar bättre kvalitet än de kommunala, i alla påverkbara kvalitetsparametrar som Socialstyrelsen lyfter fram.
Den utredning som Reepalu genomfört skulle – om den genomförs – inte på något sätt leda till högre kvalitet, bara till färre alternativ för medborgarna att välja på i välfärden.
I just det här aktuella fallet skulle det innebära att det blir omöjligt att välja bort den offentliga utförare som serverar energifattig mat.
På vilket sätt gynnar det den som är missnöjd med maten som hemtjänsten erbjuder?
Jag tycker att det är läge att lyfta blicken och lämna ett ensidigt fokus på driftform. Nu växer Sveriges befolkning snabbt. Om 25 år kommer Sverige ha 12 miljoner invånare. Inför det behöver vi rusta vår välfärd. I det behövs alla krafter som kan och vill vara med och bidra – både privata och offentliga.
Ledordet måste vara kvalitet och fokus bör ligga på individens möjlighet att välja sin egen utförare.
Eller för den delen: Att välja bort utförare som inte håller nog hög kvalitet.
Ulf Lindberg
Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.