Dela ut bokpaket till landets alla tonåringar
Lärarstiftelsen: Lästappet bland barn och unga måste stoppas
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2023-06-13
DEBATT. Det är inte bara skolans uppdrag att se till att barn och unga läser mer. Det är dags för politiker att rikta uppmärksamhet och stöd till hemmen.
Vi måste sätta vår egen och våra barns fritidsläsning i större fokus för att stoppa lästappet i Sverige.
Nu går Sveriges barn och ungdomar på sommarlov. Enligt skolminister Lotta Edholm har vi en skola i läskris. Men läsuppdraget är inte bara skolans utan hela samhällets. Vi vet att hemmen spelar en avgörande roll för att utveckla barns läsförmåga och läslust över tid.
Lärare vittnar om ett sommarlästapp bland stora grupper elever, vars läsförmåga har försämrats vid höstterminens start.
Tillbakagången som sker under sommaren gäller inte alla, utan är vanligare bland barn och unga som kommer från hem med en svag läskultur och en mediefattig läsmiljö.
Samtidigt visar färska siffror från Pirls-undersökningen 2021 att läsförståelsen sjunker bland landets fjärdeklassare, och att skillnaderna ökar mellan elever från resurssvaga och resursstarka hem.
I Lärarstiftelsens nya rapport ”Ett läsvänligt hem” kan vi se just det – att barn och unga i mer resursstarka hushåll har bättre tillgång till läsande förebilder och fler böcker i hemmet, samt läser mer själva.
Bland svenska 10-åringar är 77 procent av barnen till högutbildade föräldrar ofta-läsare, medan endast 50 procent av barnen till lågutbildade föräldrar är ofta-läsare.
Men det är långt ifrån hela bilden. Vi ser att många föräldrar brottas med den läsfrämjande uppgiften, inte minst över tid, och hur viktigt det är att omgivningen kan ge dem en stödjande hand.
Både läsvanor och skillnader i läsvanor mellan utbildningsgruppernas barn minskar drastiskt i takt med barnens stigande ålder.
Redan vid tolv års ålder har andelen ofta-läsare sjunkit till 46 procent och 38 procent bland barn till högutbildade respektive lågutbildade föräldrar. En utveckling som föräldrarna själva noterar och pekar på att skärmar är en stor konkurrent till fritidsläsningen.
Vi ser även geografiska skillnader i barns och ungas läsvanor. I storstäderna är en större andel barn och unga ofta-läsare än i mindre städer och på landsbygden, trots att deras föräldrar läser i stort sett lika mycket hemma.
En förklaring kan vara att barn och unga i storstäderna har tillgång till en mer läsvänlig omgivning och fler läsande förebilder utanför hemmet, till exempel större tillgång till bibliotek. Något som även påverkar föräldrarnas möjlighet att skapa läsvänliga hem.
I en perfekt värld skulle alla hem ha läsande förebilder, gott om böcker och föräldrar som hittar rätt verktyg att stödja sina barns läsande.
Verkligheten ser annorlunda ut. Det finns därför ett politiskt ansvar att stärka och stödja föräldrar och att kompensera för mindre läsvänliga hem.
Lärarstiftelsen föreslår:
- Instifta ett nationellt läsfokusår. Regeringen bör införa ett nationellt läsfokusår som ett allomfattande komplement till Read hour, världsbokdagen och läslovet.
- Öka antalet böcker i de svenska hemmen. Regeringen bör finansiera årliga bokpaket till landets alla tonåringar för att stärka deras läsintresse och tillgång till böcker.
- Bemanna skolbiblioteken. Bra och väl bemannade skolbibliotek är förmodligen den allra viktigaste kompensatoriska åtgärden för skillnader i barns och ungas litterära hemmiljö.
Effekterna av minskad läsning är många. Barn och unga missar inte bara härliga läsäventyr utan riskerar att få sämre koncentrationsförmåga, ordförråd och psykisk hälsa. Bristande läsförståelse riskerar att begränsa barns och ungas livschanser.
Det finns alltså många goda skäl att göra målmedvetna insatser från både politiken och oss föräldrar för att vända trenden kring barns läsning.
Malin Tufvesson, generalsekreterare, Lärarstiftelsen
Eva-Lis Sirén, ordförande, Lärarstiftelsen
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.