SKR vilseleder om krisen i välfärden
Replik från Svenskt näringsliv ekonomin i kommuner och regioner
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2023-09-14
REPLIK. SKR skriver att kommuner och regioner inte får använda överskott från goda år när tiderna är kärva. ”Så fungerar inte regelverket” skriver de. SKR skriver också att kommuner och regioner alltid måste budgetera med överskott. Men tål dessa påståenden en närmare granskning?
Låt oss först konstatera att överskotten i kommuner och regioner har varit mycket stora de senaste åren. Enbart de tre senaste åren uppgår överskotten till 167 miljarder kronor.
Kommunallagen ger möjlighet att använda dessa sparade överskott för att täcka de underskott som nu uppstått. Detta kan göras på två sätt, antingen om kommunen eller regionen har resultatutjämningsreserver, RUR, eller uppfyller synnerliga skäl till följd av stark finansiell ställning.
Storleken på RUR var 37 miljarder för kommunerna och 15 miljarder för regionerna 2022. Dessa belopp ter sig små i förhållande till de överskott som gjorts under många år.
Detta beror på att kommuner och regioner har valt att föra över överskotten till balansräkningarna i form av eget kapital.
Enligt balansräkningarna för 2022 uppgick eget kapital i kommunerna till svindlande 600 miljarder kronor. I regionerna uppgick det till 120 miljarder.
Vi ställer oss frågande varför kommuner och regioner inte satt av mer pengar till RUR när de haft möjlighet att på detta sätt täcka de tillfälliga underskotten 2023 och 2024?
Kommunallagen är också tydlig att det är möjligt att budgetera med underskott om det finns synnerliga skäl till följd av en stark finansiell ställning.
Fakta är att 17 av 21 regioner har budgeterat med underskott, varav endast 13 regioner har RUR.
Det är fullmäktige som beslutar om synnerliga skäl föreligger, och bedömningen baseras på storleken på eget kapital och finansiell ställning inklusive alla pensionsåtaganden.
Så det är möjligt att budgetera med underskott, speciellt i de många kommuner som har en mycket stark finansiell ställning. Bilden är mer blandad när det gäller regionerna.
Vi frågar oss varför SKR avfärdar möjligheten till förlusttäckning vid stark finansiell ställning med hänvisning till regelverket? Menar SKR verkligen att underskott enbart kan hanteras genom skattehöjningar, effektiviseringar eller nedskärningar?
Och varför nämner SKR aldrig att det finns över 700 miljarder kronor i eget kapital hos kommuner och regioner?
Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom, Svenskt näringsliv
Häng med i debatten och kommentera artikeln – gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.