KD:s skolpolitik har lägst tilltro hos folket

Replik från Lärarnas Riksförbund om skolan till Kristdemokraterna

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2020-01-23

För Kristdemokraternas del finns det mycket att göra på skolområdet. Inför valet ställde vi frågor till allmänheten som visade att Kristdemokrater hade den lägsta tilltron till partiets skolpolitik. Endast 20 procent uppgav att de tyckte partiet hade den bästa skolpolitiken, skriver Åsa Fahlén i en replik till Kristdemokraterna.

DEBATT. Nu ska vi ”aldrig mer höra talas om kommuner som har råd med äventyrsbad” skriver Kristdemokraterna i en artikel där nya satsningar på ”välfärden” presenteras. Nu ska pengarna som anslås ”gå raka vägen till patienter, elever och äldre.” Min enkla fråga är vilka garantier Kristdemokraterna har skaffat sig för det?

Det saknas nämligen inte exempel på när såväl äventyrsbad som arenabyggen ansetts vara en omistlig del av kommunal välfärd. På skolans område har Kristdemokraterna och samarbetspartierna Moderaterna och Vänsterpartiet nu gjort upp om att för 2020 ta pengar som riktats till satsningar på lärarassistenter och lägga in dem i generella anslag till kommunerna.

Hur kan man då vara så säker på att dessa medel ska komma skolan till del? Lärarnas Riksförbund vet av erfarenhet att man måste vara mycket precis om man ska vara säker på att satsningar verkligen ska nå fram till skolorna.

Pengarna som nu tas från skolan måste med andra ord öronmärkas om syftet är att de ska stanna i skolan.

Nu utlovar Kristdemokraterna generöst en möjlighet för kommunerna att anställa drygt 8 000 nya lärare. Det är naturligtvis alldeles utmärkt – i synnerhet som pengarna till lärarassistenter inte utnyttjats fullt ut. Var dessa lärare finns är däremot svårt att se.

De kommuner som Kristdemokraterna räknar upp har alla stora grupper av obehöriga. I Södertälje och Ronneby är det mindre än sex av tio av de heltidsanställda som har lärarlegitimation och är behöriga i minst ett ämne.

Skolan förtjänar både större satsningar och en större långsiktighet. Utbildningsverksamhet är en väsentlig del av samhällets infrastruktur. Det är inget sandslott som man lättvindigt kan riva ner och sedan bygga upp igen. Det är en verksamhet som kräver stabilitet och långsiktig planering.

Det är, vid sidan om att åstadkomma en större likvärdighet en viktig anledning till att staten borde ta ett helhetsansvar för svensk skola istället för att bli en del av tillfälliga satsningar och hastiga politiska vindkantringar.

För Kristdemokraternas del finns det mycket att göra på skolområdet. Inför valet ställde vi frågor till allmänheten som visade att Kristdemokrater hade den lägsta tilltron till partiets skolpolitik. Endast 20 procent uppgav att de tyckte partiet hade den bästa skolpolitiken.

Men undersökningen visade också att sex av tio vill att staten tar ansvaret för de skolor som i dag är kommunala. Här finns det alltså en möjlighet för Kristdemokraterna att ta ett steg framåt genom att ställa sig bakom Lärarnas Riksförbunds krav på ett sektorsbidrag till skolan. När Kristdemokraterna nu säger sig vilja prata med alla så tar vi dem gärna på orden. Vi ses.


Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Läs fler artiklar i ämnet här

Gå med i vår opinionspanel du också

Vill du vara med och svara på Inizios undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om olika frågor? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.