Experten: Så gör du om ditt barn inte vill gå i skolan

Tips och råd när barn vägrar skola

Uppdaterad 2020-03-04 | Publicerad 2019-09-10

Höstterminen är i full gång.

Barn och föräldrar börjar landa i en ny vardag efter sommaren.

Men, vad ska man göra om ens barn inte vill gå till skolan?

Här ger experten sina bästa tips.

I bland kan den viktiga skolgången förvandlas till ett jobbigt moment med bråk, tjat och skolvägran. När bör man som förälder eller närstående söka hjälp och vilka varningssignaler är viktiga att känna till? Barn- och ungdomspsykoterapeut Beatrice Nellbrandt vid Nina Samtalsgruppen förklarar varför vissa barn tar avstånd från skolan och vad man kan göra som förälder eller närstående vuxen.

– Att skapa kontakt och visa intresse för barnet är a och o.

Att barn och ungdomar någon gång ibland, eller i perioder, säger att de inte vill gå till skolan, betyder i de allra flesta fall inte att något behöver vara fel eller oroande.

– Vuxna behöver vara lyhörda för att barn kan vara trötta, ha det kämpigt under utvecklingen och reagera på förändringar inom familjen eller i skolan, till exempel genom att uttrycka skoltrötthet.

Tecken på att något inte stämmer

Beatrice menar att det bästa förhållningssättet är att försöka visa förståelse. Samtidigt som hon tydliggör vikten av att vara tydlig med att skolgången är viktig. När ett barn däremot upprepat oroar sig starkt inför skoldagen, vägrar att lämna hemmet på morgonen, verkar nedstämd eller uppvisar rädsla eller undvikande beteende då du försöker samtala om skolsituationen kan det vara något i barnets situation eller utveckling som inte stämmer.

– Var öppen för att det kan röra sig om vitt skilda saker och visa att du är beredd att utforska situationen med barnet. Barnet kanske inte själv är medveten om vad felet är alla gånger.

Så kan du prata med ditt barn

Att tala med barnet kan verka svårt, Beatrice tycker att det är en god idé att försöka ställa frågor för att ta reda på hur barnet upplever skolgången. Det är även bra om någon annan vuxen som både barnet och föräldrarna litar på vågar ställa frågor till barnet.

– Det är också bra att som förälder vända sig till någon annan vuxen för  att sortera tankar och jobbiga känslor som kan väckas, då ditt barn mår dåligt. Efter det kan det vara enklare att veta hur du ska gå vidare.

Du som närstående vuxen kan visa ditt engagemang för barnets välmående på många sätt. Tänk igenom hur och i vilken form din relation och kommunikation med barnet oftast fungerar bäst, utifrån denna erfarenhet så bestäm dig för att ta upp dina frågor om skolsituationen vid en bra tidpunkt.

– Tänk ut hur det blir bekvämast och mest konstruktivt för er båda. På promenaden hem från skolan,  när ni är på väg i bilen eller under helgen när ni gjort något trevligt. Ställ inte för många varför-frågor på sängkanten då barnet ska somna eller när oron är som starkast.

Som förälder är det viktigt att ha en pågående dialog med skolan och andra föräldrar.

– Ställ frågor om vad som händer i klassen och om det är någon annan förälder som upplever liknande tendenser. Är du orolig så kan ett besök i skolan eller på fritids vara den bästa ingången för ökad förståelse och vidare samtal med barnet och andra som kan vara till hjälp.

Experten ger tips och råd: Så gör du om ditt barn inte vill gå till skolan.

Visa intresse för barnens intresse

Ett förtroendefullt samtal med ett barn som är utsatt eller upplever känslomässiga problem uppstår sällan på en gång, eller med en metod. Att visa sitt intresse för barnets favoritleksak, spela ett spel eller diskutera musiksmak kan vara ett sätt att få kontakt. Samtal börjar ofta bäst vid gemensam aktivitet.

– Min erfarenhet är att särskilt yngre barn ganska snart kan berätta om stressfyllda eller svåra saker som de varit med om frågor ställs på ett begripligt och lekfullt sätt. Lite äldre barn och ungdomar berättar gärna om sina upplevelser och känslor först när de känner sig tillräckligt trygga och fria, de vill vara med och styra händelseförloppet framåt. Lova aldrig barn att allt de säger ska stanna mellan er, bjud hellre in barnet till att välja till exempel i vilken ordning olika personer ska involveras i att lösa problemet och gör upp en plan tillsammans. Det viktigaste är att alltid erbjuda sig att lyssna och leta lösningar framåt.

Varningstecken på att ditt barn vantrivs i skolan

Det är viktigt att som vuxen komma ihåg att barn och ungdomar som upplever mobbning, utsatthet eller psykisk ohälsa kan känna skam och normalisera sina känslor och situationer.

– Räkna med att erbjuda dig som samtalspartner flera eller många gånger utan att barnet vågar berätta vidare. Glöm inte att som förälder eller närstående berätta för barnet att det även finns möjlighet för barnet att vända sig till annan vuxen eller professionell hjälp på skolan. 

Barn som under en längre tid visar att de vantrivs i skolan kan uppvisa en rad olika varningstecken beroende på ålder och vad problemet i skolan verkligen handlar om. Det är viktigt att ta dessa på allvar.

– Vid mobbning kanske det första man märker är att barnet inte har någon att vara med på rasterna. Barn som utsätts för mobbning vill ofta stanna hemma från skolan utan att vara sjuk, får separationsångest eller utbrott på morgonen. Sover och äter dålig i samband med skolstart och kan verka nedstämt eller oroligt utan att berätta varför.

Om ett barn inte trivs i skolan eller har hög frånvaro på grund av att hemsituationen är fylld av stress eller barnet har egna svårigheter som behöver utredas vidare kan de första varningstecknen se liknande ut som vid mobbning. Diffusa symtom som också kan vara vanliga vid andra orsaker än mobbning är svårigheter att hänga med i skolarbete, återkommande psykosomatiska besvär som magont, huvudvärk samt beskrivningar om att det är tråkigt på raster eller tidigt utvecklad prestationsångest. 

– Kraftfulla tecken på skolvägran, sammanbrott och utbrott kan också förekomma. Barn med funktionsnedsättningar eller till exempelvis ungdomar med ångestproblematik löper också större risk att möta felanpassade krav från vuxenvärlden och bli utsatta eller uppleva ensamhet i den sociala skolmiljön.

Mobiltelefon kan bidra till trygghet

En vanlig diskussion både i och utanför skolan är mobilanvändning. Beatrice menar att mobilen faktiskt kan bidra till en trygghet för vissa barn.

– Barn som mår dåligt eller har upplevt mobbning kan ofta känna sig trygga om en särskild överenskommelse finns mellan föräldrar och skolpersonal om hur och när barnet ska få tillgång till sin mobil. Det för att barnet ska kunna kontakta sina föräldrar under dagen om något blir alltför svårt och om det inte räcker till med andra strategier som man planerat tillsammans.

Vardagsrutiner är viktiga för alla barn och de kan även underlätta skolgången. Genom att se till att barnet kommer iväg till skolan i tid och hjälp till med läxläsningen hjälper man dem långt.

– Ställ tydliga krav efter förmåga och hitta lösningar som passar er familj. 

Om barnet under en längre period upplever skolgången som tung bör du som närstående  eller förälder ta kontakt med skolan.

– I situationer där ett barn uppenbart har blivit kränkt i skolmiljön eller är i behov av stöd för att klara av sin skolgång ska vårdnadshavare ta kontakter med lärare, skolkurator eller annan personal i elevhälsoteam för ett samtal om barnets skolsituation, kamratrelationer och mående. Som anhörig eller närstående ska du i dessa situationer stötta föräldrar att ta behövliga kontakter med skolan och kanske hjälpa till att ta fram viktig information om skolans sätt att arbeta mot mobbning och barns rätt till anpassningar utifrån behov enligt skollagen.

Familjesituationen kan påverka barnet

Barns skolvägran eller signaler om att inte må bra kan handla om något mer än själva skolsituationen. Barnet kan ha behov av anpassningar, specialpedagogiska insatser eller andra lösningar. 

– Elevhälsan ska kunna erbjuda expertis genom skolsköterska, skolläkare, skolpsykolog, skolkurator eller någon med specialpedagogisk kompetens. Hit kan man vända sig i första hand om barnet har svårt med socialt samspel, inlärning, koncentration eller inte har det bra i den skolsociala miljön. Vidare kan kontakter tas med vårdcentral, logoped, BUMM (barn- och ungdomsmedicinska mottagningar) eller BUP (barn- och ungdomspsykiatrin).

Ibland handlar det inte bara om skolan, familjerelaterade händelser och situationer påverkar också barnet.

– De barn som upplever otrygghet i hemmet, har oro för sina föräldrars hälsa, ekonomi uppvisar ofta diffusa symtom. Socialtjänsten erbjuder i många kommuner och stadsdelar öppna insatser som ni kan söka på egen hand. Som individuell föräldrarådgivning eller kortare föräldrautbildningar, samarbetssamtal samt familjerådgivning. På egen hand och utan remiss kan barn, ungdomar och föräldrar också komma i kontakt med första linjens barnpsykiatri som ska ge stöd vid lindrig till måttlig psykisk ohälsa.

FAKTA: Vanliga anledningar till uppvisad oro under eller inför skoldagen

  • Utanförskap
  • Mobbning
  • Felaktig kravnivå, dvs för högt eller lågt ställda krav i undervisningssituation
  • Oro som är kopplad till påfrestning i hemmet eller annat sammanhang
  • Nedstämdhet, ångest eller outredda neuropsykiatriska svårigheter

TIPS OCH RÅD

  • Tala med barnet
  • Samarbeta och samtala med andra vuxna i barnets närhet, det skapar trygghet för barnet.
  • Prata med barnets lärare.
  • Ställ frågor till barnet vid rätt tillfälle som promenaden hem från skolan, när ni är på väg i bilen, eller under helgen när ni gjort något trevligt. 
  • Hitta konkreta tillfällen för samtal med barnet då varken du eller barnet är oroliga eller upprörda. Var observant på eventuella förändringar eller aktuella påfrestningar för barnet, då blir det lättare för dig att ställa följdfrågor.
  • Visa intresse för barnets favoritleksak, spela ett spel eller diskutera musiksmak som skapar ett sätt att få kontakt.
  • Barn berättar och uttrycker sig lättast när de inte känner sig pressade och när de uppfattar att vuxna vill lyssna. Ibland kan det vara lättare att tala med någon utanför hemmet, i skolan eller hos någon annan vuxen i privat nätverk eller på en samtalsmottagning. 
  • Samarbeta med varandra inom familjen och berätta för barnet att kontakter kommer att tas för att saker ska bli bättre. Ta kontakt med skolpersonal, i först hand lärare/mentor, därefter elevhälsan vid behov. Gör upp en planering eller överenskommelse med skolpersonal. Följ upp planeringen eller åtgärdsplan om sådan upprättats. Fortsätt stötta varandra och samarbeta, förändring kan ta tid.

FAKTA Läs mer och sök hjälp

Mottagning för barn och unga: Nina samtalsgruppen: nina.se

Signaler om eventuell mobbning och vad du kan göra på BRIS hemsida: bris.se

När barn mår dåligt och om skolfrånvaro, Vårdguiden:

https://www.1177.se/Stockholm/barn--gravid/nar-familjelivet-ar-svart/nar-barn-mar-daligt/

Viktig information om skolans arbete mot mobbning och barns rätt till anpassningar utifrån behov enligt skollagen.

Specialpedagogiska skolmyndigheten: spsm.se


  Prenumerera på Familys nyhetsbrev

Aftonbladet Family har skapat ett nyhetsbrev med erbjudanden, veckans snackisar och bästa krönikor. Klicka här för att få del av detta kostnadsfritt varje tisdag!

ANNONS

Populära produkter för den lilla:

I samarbete med

Prisjakt.nu