186 000 barn lever i fattigdom i Sverige

Barnfattigdom minskar i Sverige – men det finns ett stort mörkertal

Karin Holmberg

helskärm

I Sverige lever ungefär 186 000 barn i ekonomisk utsatthet.

Men mörkertalet är antagligen betydligt större.

– Det finns grupper där utsattheten är stor men som vi inte ser i statistiken, säger Tove Samzelius på Rädda Barnen.

Att leva under ekonomisk utsatthet är svårt både som barn och vuxen. I Sverige handlar det sällan om att man går hungrig eller fryser utan snarare om att barn i familjer som lever i ekonomisk utsatthet är mindre delaktiga i samhället, de tenderar att ha sämre betyg i skolan och lever oftare under osäkra boendeförhållanden.

– Att inte kunna ha ”rätt kläder”, gå på fritidsaktiviterer, hitta på saker med kompisar eller följa med på resor eller åka på semester med sin familj kan ha väldigt stor påverkan på en barndom. Ofta får barnen en känsla av utanförskap, säger Tove Samzelius, expert på barnfattigdom på Rädda Barnen och doktorand i socialt arbete vid Malmö Universitet.

Ett växande problem

En grupp som man, enligt Tove Samzelius, sällan pratar om är gruppen som har svårt att ta sig ur sin ekonomiska utsatthet på grund av bostadsproblematiken.

– Detta är mest förekommande i storstäderna och det är en grupp som vi kan se ökar väldigt. Framförallt ser vi ensamstående mammor som har det väldigt tufft. Många av dem har jobb men ingen möjlighet att skaffa en permanent bostad utan man tvingas flytta runt på olika tillfälliga lösningar: vänner, släkt, inneboende, andrahandskontrakt och vandrarhem.

helskärm

De senaste åren har Tove forskat om just den här problematiken och har under åren träffat mängder av föräldrar som har just det här problemet.

– I Sverige har vi lite inställningen att det är upp till föräldrarna att lösa att man har en bostad. Men det finns inga föräldrar som vill att ens barn ska tvingas växa upp på det sättet. Utan en fast bostad, där man inte kan vara folkbokförd, är det också svårt att ta del av de bidrag som finns för att underlätta, till exempel bostadsbidrag, säger hon och fortsätter:

– Jag har mött många familjer som tvingas flytta runt flera gånger per år och det påverkar såklart barnens skolgång och fritids. Ofta innebär det att man får flytta mellan förorterna och det kan röra sig om stora avstånd att ta sig till skolan och förskolan. Det gör också att många ensamstående förlorar sitt sociala skyddsnät. Om man hela tiden flyttar så blir det svårt att hitta vänner som kan hjälpa till när man behöver. Detta är ett problem som vi behöver lyfta på agendan. Det är ett större problem än man vill se eller förstå, säger Tove Samzelius.

Inkomstskillnaderna ökar

Även om barnfattigdomen ständigt minskar i Sverige så kan man de senaste åren tydligt se att klyftorna blivit större.

– Man kan tydligt se i statistiken att de allra flesta har fått det betydligt bättre men i de grupper  som har det sämst ställt har inkomstökningen inte skett i samma utsträckning.

Vad kan man göra åt problemen?

– Det man kan göra är att synliggöra problemen och ställa politikerna till svars. Att inte acceptera att vi har barn som växer upp på det här viset. Lokalt finns det också flera organisationer man kan engagera sig i om man vill hjälpa familjer som har det svårt, säger Tove Samzelius.

Senaste rapporten

I höstas släppte Rädda Barnen sin senaste rapport om Barnfattigdom i Sverige som baseras på statistik från 2016. Överlag kan man se att barnfattigdomen minskat något i Sverige sedan den förra rapporten.
Men enligt Tove Samzelius så finns det också grupper som lever utanför den här statistiken. Barn till papperslösa och asylsökande och barn till överskuldsatta, den gruppen vet man inte riktigt hur stor den är.

Fakta från Rädda Barnens rapport 2018:

• Barn till ensamstående kvinnor uppvisar den högsta ekonomiska sårbarheten, 24 procent. Den ekonomiska utsattheten är fyra gånger så hög bland barn till ensamstående kvinnor jämfört med barn till sammanboende.
• I 202 av Sveriges 290 kommuner har barnfattigdomen minskat under år 2016. Barnfattigdomen varierar fortfarande starkt mellan Sveriges kommuner från 2,5 (Kungsbacka) till 25,2 procent (Malmö)
• Barnfattigdomen minskar men inkomstskillnaderna ökar. Mellan 1999 och 2016 hade den rikaste tiondelen (den så kallade 90:e percentilen) ökat sina disponibla inkomster med 70 procent medan den fattigaste tiondelen (10:e percentilen) ökade sin ekonomiska standard öka med 35 procent.
• Drygt 42 procent av alla barn med både utländsk bakgrund och med en ensamstående förälder lever i ekonomisk fattigdom år 2016. Detta kan jämföras med 1,4 procent av barn till sammanboende föräldrar med svensk bakgrund.

  Prenumerera på Familys nyhetsbrev

Vill du få ännu fler artiklar och erbjudanden från Aftonbladet Family? Klicka här för att prenumerera på vårt nyhetsbrev med artiklar, poddar och mycket mer!