Hög utbildning räddar hjärtat
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2009-11-19
Är du en högutbildad nollåtta? Grattis.
Då är risken mindre att du kommer att drabbas av en hjärtinfarkt.
Hur du lever ditt liv har stor betydelse för om du kommer att få en hjärtinfarkt i framtiden. Och ju fler timmar du har tillbringat i skolbänken desto hälsosammare är din livsstil, viasr en sammanställning som Hjärt-Lungfonden har gjort.
”Det är orättvist”
Regelbunden motion samt mycket frukt och grönt i kosten kan minska risken att drabbas.
Men för rökare kan effekten bli den motsatta. Är du dessutom lågutbildad är risken för hjärt-kärlsjukdomar ännu större, enligt Hjärt-Lungfonden.
– Alla ska ha rätt till en god hälsa, men man har så olika förutsättningar. Det är orättvist att risken att dö i hjärtsjukdomar ska vara större för människor med kort utbildning, säger Ulrica Klettner, pressansvarig på Hjärt-Lungfonden.
Kvinnor drabbas värst
Kvinnorna drabbas värst. För dem som endast gått ut grundskolan är risken att dö i hjärt-kärlsjukdomar tre gånger så stor som för dem som har pluggat på högskola eller universitet. För män med låg utbildning är den dubbelt så stor.
– Det är inte utbildningen i sig som är den viktiga faktorn. Men en kort utbildning hänger ihop med rökning, hur mycket grönt man äter och rör på sig, säger Mai-Lis Hellénius som är professor och överläkare på Karolinska institutet.
– Lösningen är inte att säga att alla ska bli akademiker, utan att vi ska bli bättre på förebyggande sjukvård.
Norrlänningar sjukast
Skillnaderna syns i hela landet.
Värst är det i Västernorrland, där drabbades 665 personer av hjärtinfarkt per 100 000 invånare.
I Stockholms län är människor däremot friskare i jämförelse med resten av landet. Där rapporteras endast 506 hjärtinfarkter per 100 000 invånare.* Skogsluft och lugnare tempo räcker alltså inte för att väga upp för en kortare utbildning.
Enligt Mai-Lis Hellénius finns det flera teorier kring vad som orsakar skillnaden mellan olika bostadsorter.
– Det kan vara arbetslöshet. Det kan bero på att man i tätorter har mer utbildning. Matvanorna är inte detsamma runt om i landet. På landsbygden äter man fotfarande fet mat och mindre grönsaker. I storstäderna tar man mer in nya influenser och tänker på att äta nyttigt.
*Halland och Kronoberg finns inte med i sammanställningen på grund av otillräckligt dataunderlag.
