Dags att beskära – bästa trädgårdstipsen

Kristofer Gustafsson

Publisert:

Publicerad 14 april 2017

1 av 3Foto: THINKSTOCK

Det våras i trädgården.
Saven stiger och björkarna får gröna musöron.
Dags att beskära rosorna – åtminstone i södra Sverige.
Aftonbladet Livsstil lotsar dig rätt i vårträdgården.

Att beskära växtligheten i trädgården så här års är bland de roligaste som finns. Men se upp – att beskära buskar och fruktträd är komplicerat.

– Den grundläggande frågeställningen innan du beskär är hur långt våren och naturen har kommit där du befinner dig. Under april och fram till midsommar sker savstigningen för flertalet fruktträd och bärbuskar. När den startar beror på väder och var i landet du bor, säger Pia Lundgren, utbildad trädgårdsingenjör med 40 års erfarenhet av trädgårdsbranschen.

Beskärningstips

Tillsammans med Susanna Rosén har Pia Lundgren skrivit boken Beskära Frukträd och Bärbuskar (Semic, 2017). En uppföljare till Handbok i beskärning, från 2015, och levererar följande grundtips för att beskära nu.

– Rosor och barrväxter i söder. Clematis och barrväxter i mellan-Sverige. Fruktträd och all övrig vårvinterbeskärning i norr. Om du klipper med en sekatör och motståndet ökar eller sågbladet blir kladdigt har det gått för långt. Beskär man när såren savar kan det bli en inkörsport för svamp och mikroorganismer. En kraftig beskärning när trädets eller buskens blad precis har slagit ut kan döda växten eller göra den försvagad under lång tid eftersom rotsystemet har tömts på näring och växtkraft, varnar Pia Lundgren.

Dags för rosorna

Kan jag beskära rosor nu?

– Ja, i södra Sverige. Rosor beskärs när björkarnas löv är stora som musöron. Vänta till björkarna har slagit ut och risken för hård nattfrost har minskat. Då är det också lättare att se vad som är dött och inte. Undantag är gammaldags buskrosor som kan beskäras redan på vårvintern, säger Pia Lundgren.

Varför ska man beskära?

– En obeskuren växt blir med tiden tät och risig. Vitaliteten minskar och livslängden förkortas. Beskärning stimulerar till nya skott och grenar, och fruktträdet eller bärbusken föryngras. Utan beskärning blir kvaliteten på frukt och bär sämre. Ett fruktträd som är tänkt som prydnad behöver inte beskäras så mycket.

Om det visar sig att busken eller trädet ”blöder” (sav sipprar ur snittet) i körsbär, björk eller lönn. När ska jag då beskära?

– Under JAS-perioden (juli–september) beskär du fruktträd och bärbuskar som ”blöder” eller ska begränsas i tillväxt. Är trädet fullt av frukt så vänta till efter skörd så du inte blir snuvad på frukt. En nackdel med att beskära nu är att det är svårt att se växtens form och hur grenarna går när de är fulla med blad. Annars vänta till hösten

Knepigt med fruktträd

Hur beskär jag fruktträdet?

– Ta inte enbart hänsyn till växtens form, utan bygg en stabil krona som ger rikligt med lättplockad frukt. Tänk på var i trädet frukten kommer sitta. Bortsett från formklippta träd och buskar är fruktträd det som beskärs mest i våra trädgårdar. Men här krävs kunskap för bra resultat. Är du osäker finns professionella trädbeskärare. På Riksförbundet Svensk Trädgårds (RST) hemsida (tradgard.org), finns förteckning över certifierade beskärare med så kallat ”Grönt kort” – en slags kvalitetsmärkning.

...och mina bärbuskar?

– De flesta bärbuskar mår bra av att beskäras, eftersom många ger sämre skörd på gamla grenar. Det gäller framför allt vinbär och krusbär. Genom att regelbundet ta bort de äldsta grenarna stimuleras busken att skjuta nya skott som kommer att ge bär. På så sätt får du en långlivad buskeoch rikliga skördar av stora och välsmakande bär.

Vårda gamla träd

Prydnadsträdet behöver omvårdnad.

– De flesta prydnadsträd är lättskötta och behöver ingen beskärning. Ofta räcker det med att ta bort en gren som växer fel eller har dött. I en äldre trädgård med stora träd gäller det att tänka efter före. Gamla träd kan inte ersättas med nya. Att ta ner ett träd tar inte många minuter, men att ersätta det kan ta en livstid.

Beskära häcken

– För att häcken ska bli så tät som möjligt ska man inte släppa upp den i full höjd för snabbt. Låt den inte växa mer än 10–20 cm per år. Regelbunden beskärning ger tätare häck. Tänk på att klippa häcken pyramidalt, det vill säga så att den blir bredare nertill än upptill. Då kommer solen åt de lägre grenarna och man får en tät häck även nertill.

Fakta

Så beskär du rosorna på våren

När björkarna fått musöron och risken för hård nattfrost är mindre är det dags att beskära rosorna. Använd sekatör och grensax.

Moderna buskrosor: Bra tumregel att spara fem kraftiga grenar. Ta bort alla förgreningar och klipp av dem ovanför ett utåtriktat öga fem ögon (knoppar) upp – så kallad 5:5-klippning.

Rabattrosor: Spara tre grenar och ta bort alla förgreningar. Resten klipps ända nere vid jordytan. Sparade grenar klipps ovanför ett utåtriktat öga så att minst tre ögon återstår – 3:3.

Marktäckande rosor: Klipp bort grenar som är döda eller som blivit alltför vidlyftiga i formen.

Klätterrosor: Ta bort gamla, svaga eller korsande grenar och felriktade skott ner till en förgrening eller vid markytan. Tänk på att ögat ska vara riktat ut från solfjäderns mittpunkt. Korta eventuellt fjolårsskott.

Källa: Beskära Frukträd och Bärbuskar (Semics förlag, 2017). Handbok i beskärning, (Semics förlag, 2015) av Pia Lundgren och Susanna Rosén.

När björkarna börjar grönska är det dags att beskära rosorna. — Foto: THINKSTOCK

Fakta

Tre stadier av buskbeskärning.

Uppbyggnadsbeskärning: Formar buskarna. Ta under de första åren bort grenar som växer fel, som korsar andra grenar eller ligger mot marken. Underhållsbeskärning: När busken är 3–4 år. Plocka bort de äldsta grenarna varje vårvinter och simulera växten att bilda nya, fräscha skott. Hålla busken luftig för att undvika sjukdomsangrepp.

Föryngringsbeskärning: Om man inte underhållsbeskär blir träd och buskar med tiden risiga och fula. Bärbuskar ger sämre skörd. Men du behöver inte byta ut dem. Många buskar tål en hård föryngringsbeskärning och blir som nya.

Källa: Beskära Frukträd och Bärbuskar (Semics förlag, 2017). Handbok i beskärning, (Semics förlag, 2015) av Pia Lundgren och Susanna Rosén.

Fakta

Lär dig växlighetens årscykel

Har du ett hum om hur träd och buskar fungerar under året är det enklare att förstå när och hur du ska beskära, och vad som blir resultatet.

Vår: Under april och fram till midsommar sker savstigning för flertalet fruktträd och bärbuskar. Exakt när beror på vädret och var i landet. Saven stiger, fylld med näringsämnen, från rotsystemet upp genom stam och grenar till blad- och blomknoppar. Näringsreserven i rotsystemet töms. Beskär man nu savar såren och kan bli en inkörsport för svampar och mikroorganismer.

Sommar: Efter midsommar är träd och buskar klara med savstigningen. Växten bygger upp näringsdepå i rotsystemet. Nu syns tydligt vad som är dött eller inte. Bra tid att klippa bort döda grenar i träd och buskar.

Sensommar: Bär och frukt skördas och träd eller buske slår av på takten. Tillväxten avstannar och rötterna fylls sakta med den näring som bildas i bladen och skickas ner till rötterna, istället för nya skott. Rotsystemet laddas med energirik kraft. Från bladens ”sockerfabriker” i klorofyllet transporteras näring ner till rötterna som förbereder vintervilan.

Beskär: Mindre härdiga växter. Bäst i norra Sverige, där fler växter är på gränsen till härdiga, när växten inte hinner svara med nya skott som riskerar att frysa under vintern. Fruktträd norrut beskärs i juli och augusti, eventuellt september.

Höst: Fruktträd och bärbuskar fortsätter tömma näringsreserver i blad för att transportera energin till rötterna. Det gröna klorofyllet dras tillbaka och andra färg-ämnen träder fram. Gult och rött. Bladen faller till marken. Växten är i vintervila med all kraft finns i rotsystemet.

Beskär: Körsbär, plommon, persika och aprikos, om de inte beskurits under JAS-perioden. Sommarhallon, svarta och gröna vinbär liksom vinrankor.

Vinter: I vila och rotsystemet är fyllt av näring. Det betyder att om man beskär nu tar man inte bort något av näringen och växten kan ersätta de grenar som har förlorats, precis som under tidig vårbeskärning.

Beskär: Svarta vinbär tidigt på vintern för att minska risk för att knopparna ska ryckas loss.

Vårvinter: De flesta unga träd och buskar byggs upp.

Beskär: Föryngrar risiga växter. Växter som savar tidigt är ett undantag. Bör inte vara för kallt ute när man beskär, inte under 10 minusgrader. För nyplanterat gäller vårvinterbeskärning oavsett var man bor

Källa: Beskära Frukträd och Bärbuskar (Semics förlag, 2017). Handbok i beskärning, (Semics förlag, 2015) av Pia Lundgren och Susanna Rosén.

Med växlighetens årscykel i bakhuvudet blir det enklare att förstå när och hur du ska beskära, och vad som blir resultatet. — Foto: SUSANNA ROSÉN

Fakta

Lathund – när ska jag beskära min växt?

Här ser du vilken tid på året olika träd, buskar och klätterväxter bör beskäras. Växterna är sorterade i alfabetisk ordning efter sina svenska namn.

Vårvintern:

• Alm. • Apel.

• Björkspirea. • Björnbär och björnhallon. • Blåregn. • Bok. • Bukettspirea.

• Deutzia.

• Ek.

• Fläder.

• Getapel. • Gullrips.

• Hagtorn. • Hassel. • Hybridolvon. • Häckberberis. • Hägg. • Häggmispel.

• Japansk snöbollsbuske.

• Karagan. • Katsura. • Kerria. • Kornell. • Krusbär.

• Liguster. • Lind.

• Måbär.

• Ormhassel. • Oxbär. • Oxel.

• Paradisbuske. Pil. Platan. Poppel. Praktspirea. Prakttry. Päron.

• Rosenrips. • Ros (gammaldags buskrosor). • Ryskkornell. • Rönn. • Rönnspirea.

• Schersmin. • Silverbuske. • Silverpäron. • Skogsolvon. • Smällspirea. • Snöbär. • Svartaronia. • Syren.

• Tok. • Try (bladfällandebuskar).

• Vinbär (svartavinbär gärna senhöst).

• Äkta kastanj. • Äpple.

Våren:

• Bergtall. • Blomsterkornell. • Blåregn. • Brudspirea. • Buxbom.

• En.

• Ginst. • Gran (formklippning juni–juli). • Gullregn.

• Hortensia. • Hybridkejsarolvon. • Hyperikum.

• Idegran.

• Järnek.

• Kaprifol (klängande arter och sorter). • Katsura. • Klematis. • Körsbärskornell.

• Lagerhägg. • Lingontry. • Ljung. • Lärk.

• Mahonia. • Murgröna. • Myrtentry.

• Norskspirea.

• Robinia. • Rododendron och azalea. • Ros (när björkarna har musöron, gäller alla utom gammaldags buskrosor) • Rosenkvitten. • Rosenmandel (efter blomningen).

• Sekvoja. • Syrenbuddleja och sommarbuddleja. • Sälg.

• Tall. • Tamarisk. • Trumpetträd. • Tuja.

• Vide. • Vidjehortensia. • Vildvin, rådhusvin och engelmannsvin. • Vinterjasmin. • Vipphortensia. • Vårljung.

• Ädelcypress.

JAS-perioden (Juni – Augusti – September):

• Aktinidia, kameleontbuske. • Avenbok.

• Björk. • Blodplommon.

• Fågelbär.

• Hallon.

• Japansk lönn. • Japanskt prydnadskörsbär.

• Kaukasisk vingnöt. • Klätterhortensia. • Körsbär. • Körsbärsplommon.

• Lönn.