Akademiska tabun
Torsten Kälvemark om vågad kritik mot högskola och genusvetenskap
Vi var många som gladdes när den så kallade Bolognaprocessen startade 1999. Stora europeiska länder hade insett att deras högskolesystem behövde moderniseras och närma sig varandra. Den akademiska rörligheten i Europa skulle öka och studenter från Afrika och Asien lockas hit.
Men på något stadium kapades processen av en ohelig allians av politiker och pedagoger. ”Anställningsbarhet” blev ett honnörsord och ett intrikat system av lärandemål och betygskriterier satte lärare och byråkrater i arbete. Myndigheter skulle granska om studenternas inlärning motsvarade förväntade studieresultat.
Men vad är ett ”förväntat studieresultat”? Filosofiprofessorn Sharon Rider från Uppsala ställer en kritisk fråga i den här boken: tänk om studenternas akademiska mognad inte svarar mot en etablerad förväntan utan i stället resulterar i det oväntade, aparta och originella. Hon pekar på att det ”kvalitetssäkrade” systemet gör alla lärare i princip utbytbara så länge de har samma formella kompetens. Deras traditionella frihet begränsas till friheten att slaviskt följa de lärandemål som andra har bestämt, ibland i relation till en fiktiv anställningsbarhet.
Avprofessionaliseringen av högskolelärarna är något som flera av antologins författare tar upp. Ola Fransson, idéhistoriker från Malmö högskola, visar hur den enskilde lärarens insats mer relateras till de avlägset uppställda målen än till en fokusering på den specifika relationen till studenterna. Studentcentrering i all ära, men om lärarnas professionella kompetens ignoreras demoraliseras hela systemet.
Vid sidan av Bolognaprocessens strukturella avigsidor finns det andra bekymmer i dagens högskolevärld. Michael Gustavsson, professor i litteraturvetenskap vid Högskolan i Gävle, rör vid några akademiska tabun. Han ifrågasätter den pedagogiskt didaktiska skolbildning som nu styr lärarutbildningen och som bland annat lett till att de enskilda ämnena förlorat rätten att undervisa på sina egna villkor.
En annan samtida ideologisk strömning som enligt Gustavsson borde prövas mer kritiskt är genusvetenskapen. Den har tillfört den akademiska miljön viktiga perspektiv men dess intima koppling mellan teori och politisk ideologi borde enligt honom granskas inomvetenskapligt i samma utsträckning som andra paradigm.
Gustavssons argument kommer säkert att ifrågasättas av både didaktiker och genusvetare men det är förstås ett hälsotecken att de framförs och kan diskuteras i den atmosfär av kritiskt ifrågasättande som ska vara högskolans signum. För risken med det utvärderingssamhälle som vi lever i är att samförståndet lätt får råda i stället för en kättersk debatt, särskilt när utvärderingarna får drastiska ekonomiska konsekvenser.
Kanske är det ett tidens tecken att filosofiämnet på många universitet för en undanskymd tillvaro eller rentav nedmonteras. Filosofin är ju annars det ämne där just de ideologiska och teoretiska dagsprogrammen skulle kunna utsättas för en kritisk granskning. Men i dagens ängsliga atmosfär tycks utrymmet för ifrågasättande ha blivit allt mindre. Det illustreras av att den akademiska publiceringen i godkända tidskrifter hittills har mätts och vägts som underlag för anslagstilldelningen.
Det är som Sharon Rider i ett annat sammanhang framhållit: Yttrandefriheten gör det möjligt att hålla upp sanningen mot makten. Samma sak gäller den akademiska friheten. De viktigaste forskningsinsatserna har oftast uppstått på grundval av att någon eller några har ifrågasatt konsensus, men i dagens forskningspolitik sätter man ofta likhetstecken mellan konsensus och ”excellens”.
Om jag därför säger att det här är en bok som alla högskolepolitiska aktörer borde läsa så beror det inte på att jag håller med om allt som står i den. Jag ser den främst som ett nödvändigt korrektiv till den brist på kritisk hållning (ett akademiskt honnörsbegrepp) som idag hotar högskolorna och den akademiska friheten. Det är en frihet som förvisso kan missbrukas men det är i skydd av denna ordning som vår samlade kunskapsmassa har exploderat under de senaste seklerna.
