Greta Thunberg har varit radikal hela tiden
Klimatrörelsens budskap är detsamma – men omvärlden blir alltmer auktoritär
Har Greta Thunbergs klimatrörelse radikaliserats? För några år sedan talade hon inför FN-toppmöten, nu grips hon för civil olydnad och uttalar sitt stöd för Palestina. Splittrar den radikalare linjen klimatrörelsen?
Den tesen driver Uppdrag granskning i sitt program ”Unga mot staten”. Alex Schulman beklagar sig i en krönika i DN över Gretas tragiska fall, att hon hade världens politikers öra men slarvade bort allt genom felbeslutet att gå in i radikalismen. I DN målar Sanna Torén Björling upp hur Fridays for future gått från ”skolstrejk till radikala idéer om total samhällsomvandling”. Bulletins Pelle Zackrisson protesterar på sociala mediet X och kallar det historierevisionism, ”de radikala idéerna har funnits hos Greta Thunberg åtminstone sedan hösten 2018”.
Zackrisson har för en gångs skull rätt. Fridays for futures radikalitet har alltid funnits där, från dag ett. Klimatomställningen kräver en radikal samhällsomvandling. Om du inte förstått det hör du till dem som aldrig har lyssnat på Greta Thunberg och klimataktivisterna. Du har bara hoppats att det är något gulligt och oförargligt som de vill göra. Ett idealistiskt pekfinger från en ung generation.
Men Fridays for future har aldrig hymlat med sitt budskap. Att en klimatomställning kräver social rättvisa. För alla drabbas olika av klimatförändringarna, olika länder, folk och samhällsskikt bidrar också olika mycket till utsläppen. Fridays for future kallar det att alltid utgå från Most affected people and areas (MAPA). De har valt att ge röst åt de mest drabbade, lyfta fram dem på scenen och visa sig solidariska med deras krav. Protesterna mot folkmordet i Gaza är en följd av denna princip.
Att miljöaktivister kräver social klimaträttvisa är inget nytt. Redan 2000 hölls första forumet för klimaträttvisa utanför FN:s toppmöte COP 6 i Haag. I dag är klimaträttvisa ett ledord för klimatpolitiken världen över, som hittas hela vägen från aktivistnätverk upp till IPCC:s klimatrapporter.
När land efter land nu drar sig ur sina klimatåtaganden följer det ur ett ideologiskt skifte i västvärlden, till en allt mer auktoritär och protektionistisk nyliberalism. Ett sådant lappkast kallas av marxisten Antonio Gramsci för hegemoniskifte. Hegemonin är samhällets ramar för vad som kan diskuteras, de grundantaganden alla tar för givna och det sunda förnuft en diskussion måste utgå från. När politiken gör en tvärvändning framstår den som håller fast vid sina krav som radikaliserad.
Hur splittrad är klimatrörelsen? Inte alls. Under våren kommer aktionsdagarna som ett pärlband. Fridays for futures nästa stora manifestationsdag är 19 april, Extinction rebellion anordnar aktionsdagarna Det brinner i knutarna den 26–30 april. Och den 20–26 maj samlas 130 klimatorganisationer till en gemensam aktionsvecka för social klimaträttvisa.
Som klimatikon blev Greta Thunberg en yta för politiker från olika läger att projicera sina egna förslag på, att ta selfies med och bjuda in som talare, utan att faktiskt lyssna på vad hennes rörelse själva ville. Greta har nu gått från att skildras som en röst för sin tid till att utmålas som en röst mot sin tid. Men det är inte Gretas eller klimatrörelsens budskap som har förändrats. Det är hegemonin, dumbom.
