Om M vill stärka de rika tiggarnas skydd krävs mer än så här
Martin Aagård: Fortfarande riskerar många att hamna i en oerhört utsatt situation
I fredags kom ett efterlängtat besked från Moderaterna.
Det ska vara tillåtet att tigga i Sverige.
Om man behöver pengar till bussen hem, samlar pengar till välgörenhet, blivit rånad, förlorat plånboken eller om man behöver pengar ”akut”, då ska man få tigga, förklarade Tomas Tobé (inkomst 2016: 1 602 200 kr) på en presskonferens.
Det lät lovande, men tyvärr glömde Tobé bort en sak.
Om man behöver pengar till folköl, en form av tiggeri jag själv bedrev under mina tonår, är man fortfarande rättslös i Sverige.
Och det var en stor besvikelse att Moderaterna inte vågade ta ställning för tiggeri till folköl.
Om inte alla former av tiggeri som bedrivs av svenska, vita människor undantas från det förslag till nationellt tiggeriförbud som Moderaterna presenterade på samma presskonferens, blir lagen helt tandlös och dess egentliga syfte – att köra bort fattiga östeuropéer så vi ska slippa se dem – förfelas.
Förstå mig rätt, folkölstiggeri är bara en symbol.
Vad jag menar är att alla situationer då vita, svenska medborgare kan behöva be om pengar, till exempel då vi inte har några kvar, tydligt måste undantas från det nationella tiggeriförbudet, som naturligtvis inte alls bottnar i fientlighet mot romer och andra fattiga EU-medborgare utan bara tillkommit för att hjälpa dessa människor från att utnyttjas.
Poängen med förbudet, skriver Moderaterna, är att förbjuda alla människor som är beroende av tiggeri för sin ”varaktiga försörjning”.
Helt enkelt de fattiga tiggarna.
Som lagförslaget ser ut nu, är det svårt att tro dem.
Om lagen ska stärka skyddet för rika tiggare krävs mer än så här. Fortfarande riskerar många av dem att hamna i en oerhört utsatt situation, trots att de har en årsinkomst på kanske 1 602 200 kr.
Och det var väl knappast meningen?