Gråt över högerns lögnare

Martin Aagård om nätjättarnas jakt på fake news – och det verkliga hotet mot det fria ordet

Alex Jones slängdes ut från nästan alla stora sociala medier-plattformar under förra veckan.

Kommer ni ihåg Glenn Beck?

En gång i tiden var han den mest högerkonservativa galning du kunde se i en tv-apparat.

Han grät och vrålade om vartannat. Oftast om varför liberaler förstör allt som kommer i deras väg.

Den enda jämförbara konkurrenten var kollegan Bill O’ReillyFOX news. Men Glenn Becks tårar var större, hans konspirationsteorier mer gränslösa. Och hans tårar var värda sin vikt i guld.

Det gick så bra att han 2011 tog de 80 miljoner dollar han tjänat på FOX news och startade sitt eget mediebolag – The Blaze.

Föga anade han vad som skulle komma runt hörnet: Andrew Breitbart, Gavin McInnes, Alex Jones… och Donald Trump. Rasande, gråtande, twittrande manliga mediemartyrer som var ännu bättre på att vara Glenn Beck än Glenn Beck själv.
I april tvingades Glenn att sälja sitt privatjet. I somras lades hans 850 kvadratmeter stora slott i Texas ut till försäljning. Häromveckan sprang han iväg från en intervju med CNN när han fick frågan om hur det egentligen går för The Blaze. Enligt uppgift är hela företaget till salu.

Trots att han hatade gammelmedia så innerligt, så delade han deras problem –ingen vill längre betala för manliga tårar på internet.

Och som för att understryka att han är Yesterday’s fake news fick han smaka på sin egen medicin.

Tokhögerns nya fixstjärna Alex Jones anklagade nämligen Glenn Beck för att i hemlighet vara den CIA-agent som ledde aktionen för att dölja att USA låg bakom 9/11-attackerna.

Boom.


Därför var det lite förvånande att en ovanligt samlad Glenn Beck, för dagen iklädd inte mindre än tre skjortor samtidigt, i förra veckan gick ut till försvar för Alex Jones. Hans lilla medieimperium Infowars hade nämligen plötsligt tagits bort från Itunes, Facebook, Google, Instagram, Linkedin och Spotify. Samtidigt. Samtliga ansåg att den bröt mot deras ”community standards” eller regler om "hate speech”.

”De förvandlar Alex Jones till en martyr för folk som tror på hans skit”, gormade Glenn utan att riktigt kunna dölja sin avundsjuka.

Men Glenn var inte ensam om att uppröras. Finns yttrandefriheten på sociala medier kvar? Så väl ultraliberale komikern Bill Maher som vänsterjournalisten Matt Taibbi som Pewdiepie och Donald Trump ryckte ut till försvar.

”Alla röster måste få höras”, twittrade presidenten och framstod, för första gången någonsin, en smula sansad.

Och när till och med hans värsta fiender upprördes är det lätt att tänka sig hur mannen som av Rolling Stone Magazine utsetts till ”the most paranoid man in America” skulle reagera.

Han kastade sig i martyrdöden som en IS-ansluten Antigone. Som vore det sista säsongen av Homeland.

George Soros, globalisterna, Apple, Google och kineserna konspirerar för att tysta det fria ordet, rasade Alex Jones och lanserade filtret #freeinfowars som sätter en tejpbit framför munnen på din Snapchat-selfie. Sajten bytte namn till BANNED Infowars och Jones poserade som Jedi-riddare i kamp mot Darth Vader. ”Detta är bara förspelet till en fullskalig attack”, förtydligade han. Muslimer planerar skolskjutningar. USA befinner sig i krig.

Affärsidén är en delikat blandning av Joseph Goebbels och TV-shop.


På måndagen citerade han Uppenbarelseboken och slog fast att den yttersta tiden hade anlänt, eftersom du inte längre kan köpa och sälja ”utan att bära odjurets märke”. Amazon hade nämligen slutat rekommendera hans produkter.

De kommer att attackera fler sajter. De kommer att döda presidenten och sen kommer vi att genomleva en ”true dark age of hell”.

Sedan följde reklam för fiskolja.

Till skillnad från Glenn Beck som kunde ta bra betalt för att vara högerspöke finansierar Jones sin verksamhet med en webbshop. I den kan man köpa överlevnadsutrustning, vitgörande tandkräm (plats för skämt) samt hälsotillskott, bland annat fiskolja. Allt under varumärket InfowarsLife.

Affärsidén är en delikat blandning av Joseph Goebbels och TV-shop.

Det här var så klart det bästa som kunde hända en sajt vars Googlerubrik lyder ”De pågår ett krig om din hjärna”. Många som aldrig hört talas om Infowars nåddes plötsligt av budskapet om den store dissidenten. Till och med SVT Aktuellt gjorde ett inslag. Dramat följde till punkt och pricka den post-journalistiska yttrandefrihetens dubbla offerlogik: den som motarbetar dig marknadsför dig alltid.

Men det intressanta är inte att Alex Jones förlorat några av sina plattformar (”Jag avhumaniseras! Jag av-plattformas! Bokstavligt talat!”). Han kan fortsätta skrika på Twitter och Instagram om att han är totalt censurerad.

Det intressanta är att det här var Facebooks och Google/Youtubes första stora publicistiska beslut.

Det är inte första gången de tar bort innehåll. Inte alls. Bara under årets första månader rensade Youtube bort åtta miljoner videos. Oftast på grund av att de var porr eller var upphovsrättskyddade. Eller både och. Terroristpropaganda blockeras sedan länge av lagstiftarna och alla mediejättar samarbetar snällt med polisen.


Men det här är något helt annat.

Det var kontroversiellt.

Det var politik.

Det var som att alla dessa bolag plötsligt uppvisade tecken på moralisk resning. Till och med Spotify.

Det är viktigt att påminna om att Alex Jones sprider totala lögner. Hans mest uppmärksammade konspirationsteori går ut på att föräldrarna till barnen som dödades i Sandy Hook-massakern var skådespelare anställda av anti-vapen-lobbyn. Och vi har faktiskt ett pressetiskt system som ska skydda medborgarna från sån skit. I Sverige infördes det efter att några tidningar (Expressen, om vi ska vara ärliga) ertappats med att fabricera nyheter. Och att ha två parallella etiska system där massmedia är tvungna att hålla sig till fakta samtidigt som alternativmedia glatt får maskera rena lögner som nyheter är så klart inte hållbart i längden.

Silicon Valley var tvungna att hamna här till slut.

Mediejättarna har länge gömt sig bakom att deras innehåll enbart styrs av algoritmer och användarna, men nu erkänner de att så inte är fallet. Även om de såklart vägrar medge att innehållet bestäms av helt vanliga mediechefer och istället hänvisar till sina ”policies” (man får inte ”hylla våld”, ”sprida polarisering”, ”hatiskt innehåll” eller hålla ”låg kvalitet” mm…)

Men när det kommer till ”hate speech” förlitar de sig i praktiken på att media i slutändan avgör vad som är rätt och fel.

Men att bestämma vad som är politisk propaganda och konspirationsteorier är en betydligt större utmaning än att låta en robot identifiera bröstvårtor och halshuggningsvideos. Problemet är att Facebook och Youtube själva inte kan övervaka det enorma material de publicerar, så det finns bara en lösning – att outsourca. De har gjort sig beroende av think tanks, så kallade ”trusted flaggers” och andra lågbetalda granskare för att rensa bland ogräset.

Den tveksamma think-tanken Atlantic Council, som av New York Times anklagats för att aktivt lobba för sina finansiärer (bland andra Förenade arabemiraten och vapentillverkaren Raytheon) ska framöver hjälpa Facebook att avgöra vad som är ”icke-autentiskt” innehåll. Ett kodord för rysk propaganda.

Men när det kommer till ”hate speech” förlitar de sig i praktiken på att media i slutändan avgör vad som är rätt och fel. Det hela påminner inte så lite om svensk asylpolitik. Den som lyckas skapa ramaskri i pressen får stanna kvar, helt enkelt.

Occupy London, Venezuela Analysis och TeleSUR, är några vänstersajter som åkt ut och kommit tillbaka från Facebook bara den senaste veckan.


Twitter har länge välkomnat såväl tuttar som rasister. De vill vara det ultraliberala sociala mediet av det enkla skälet att deras främsta konkurrenter är anonyma forum som 4chan, 8chan, Reddit och Flashback, som nästan helt saknar censur.

Men även Twitter börjar svänga. I onsdags pausade de Alex Jones konto och inför högerdemonstrationen Unite the right 2 i veckan slängde de ut alt right-debattören Gavin Mcinnes och hans mansrörelse Proud boys (mest kända för att de är våldsamma och tar avstånd från onani, oklart om samband finns). Mcinnes anklagade, föga förvånande, demokraterna för att ligga bakom det hela, kallade tilltaget för ”fascism” och uppmanade Trump att ta tag i frågan.

Men det är inte Hillary Clinton som styr i kulisserna (tyst, Alex och Glenn)

Glenn Beck

Snarare har Facebook publicistik blivit en katt- och råtta lek mellan olika påtryckargrupper från höger och vänster. Facebook har länge anklagats för att ha en liberal slagsida och det har till och med hållits förhör i kongressen om deras ”konservativa censur”. Så alla väntar sig att portandet av Alex Jones kommer att mötas med ett offer på vänsterkanten. Frågan är bara vem det blir. Anti-fascist news? Antisemiten Louis Farrakhan?

Och även om hälften av amerikanerna anser att presidenten borde ha makt att stoppa misshagliga medier kan Trump inget göra.


Trump är naturligtvis inget annat än en skamlös hycklare när han säger att alla röster måste få höras på sociala medier. Inte bara för att han själv vill stoppa knäböjande NFL-spelare som protesterar mot rasism eller för att han kallat Alex Jones ”fantastisk”. Nej, han är en skamlig hycklare eftersom hans säkerhetsapparat är fullkomligt sammanväxt med de sociala medierna.

De våldsamma högerextremisterna är inte den första extrema politiska grupp som jagas bort från de stora medieplattformarna.

De är den andra.

Islamisterna var först.

Det måste alla yttrandefrihetsvänner som motvilligt förvarar Alex Jones ta i beaktande. I slutändan måste de tyvärr också stå upp för de islamistiska hatpredikanter som metodiskt rensats bort genom antiterrorlagstiftningar och Silicon Valleys villiga samarbete med olika säkerhetstjänster.

Det är inte bara USA som ingått äktenskap med de sociala medierna.

Israel har nyligen stiftat en lag som tillåter myndigheterna att radera Facebook-innehåll av säkerhetsskäl. Ryssland har god kontroll över sina sociala medier och kämpar för tillfället med att få tillgång till innehållet i appen Telegram där bland annat Rakhmat Akilov berättade om sina planer.


Allra längst har samarbetet mellan Kina och Google gått. I början på augusti läckte information om att Google håller på att bygga en censurerad version av sin sökmotor som återigen ska ge dem tillgång till den enorma kinesiska marknaden.

Och det är här frågan om yttrandefriheten på sociala medier måste ställas. Den är nämligen helt beroende av att staten håller teknikjättarna så långt från sig som det bara går.

Kina må vara skräckexemplet, men varenda svensk myndighet har gjort sig beroende av de sociala mediejättarna för att kommunicera med medborgarna och samla information om dem.

Vi får inte låta Alex Jones och Glenn Beck vara de enda som skriker och gråter över det.

Kultur

Prenumerera på Kulturens nyhetsbrev

Aftonbladets kulturchef Karin Petterson guidar till veckans viktigaste kulturhändelser och mest intressanta idédebatt.