Valet blev en katastrof för den traditionella högern

Bara nyfascisterna gynnades av anpassningen till det reaktionära

Spaniens premiärminister Pedro Sánchez (PSOE) lägger sin röst i Pozuelo de Alarcon i utkanten av Madrid.

Den spanska vänsterns valseger dementerar den utslitna tesen att den europeiska socialismens sönderfall är ödesbestämt.

Vänstern kan vinna när den vågar vara radikal, när den ger upp de utslätande och förödande försöken att alliera sig med högern och liberalerna.

Socialistledaren Pedro Sànchez befriade sitt parti från korrupta traditioner och genomförde stora ekonomiska omfördelningar: runt 20 procents höjning av minimilönerna. Han förmådde också samtala med självständighetspartier i Baskien och Katalonien i opposition med en nationalistisk, klerikal höger.

Sànchez, som de portugisiska socialisterna, väljer samarbete åt vänster, med Podemos. Partiet gjorde, trots interna motsättningar, ett godkänt val. Podemos representerar ett slags frihetlig vänster, förankrad i civilsamhället och verksamt i de socialt utsatta områdena.

Vänsterpartierna måste av en rad goda skäl samverka med framförallt katalanska ERC, som ju historiskt representerar republikanismens traditioner. Äntligen kan den föråldrade och centralistiska konstitutionen
skrivas om.

För den traditionella högern blev valet en katastrof och sönderfallet kompenserades inte av fascistiska Vox rätt måttliga framgångar. Inte heller av det högerliberala Ciudadanos beskedliga mandatvinster.

Högerns väldiga förluster kan vara lärorika. Partierna anpassade sig till den uttalat reaktionära, delvis rasistiska, kvinnofientliga och tillbakablickande nationalism som högerextrema Vox propagerat. Det gynnade bara nyfascisterna.

I bästa fall anger det spanska valresultatet riktningen på den EU-val som genomförs om en månad.

Kultur

Prenumerera på Kulturens nyhetsbrev

Aftonbladets kulturchef Karin Petterson guidar till veckans viktigaste kulturhändelser och mest intressanta idédebatt.

Följ ämnen i artikeln