”Hitler förstörde en hel värld med hjälp av orden”

Ingalill Mosander möter Markus Zusak, författaren bakom ”Boktjuven”

Zusak och Mosander på bokmässan  i Göteborg.

Markus Zusaks liv förändrades på tre minuter.

Det var när en ansedd kritiker i ett amerikanskt tv-program sa att han älskade ”Boktjuven”. Därefter såldes den i 16 miljoner exemplar och låg tio år på New York Times bästsäljarlista.

– Jag är nog själv den som blev mest överraskad, säger han.

Markus Zusak är vänlig, humoristisk och blygsam. Han var en av de mest uppmärksammade författarna på höstens bokmässa i Göteborg, där han lanserade sin nya roman Inget mindre än ett mirakel, en familjekrönika om flykt och exil, kärlek och förlust och vikten av att försonas med det förflutna. Den har tagit honom tretton år att skriva.

– Tidigare hade jag haft lätt för att skriva. Men nu drabbades jag av skrivkramp, tyckte ingenting blev tillräckligt bra. Vad jag i själva verket försökte var att skriva bättre än jag egentligen kunde. Så jag filade på alla meningar, vred och vände på varje ord. Jag tappade självförtroendet och var djupt missnöjd över att ha ägnat alldeles för mycket tid åt något som aldrig verkade bli färdigt.

”Slutade anstränga mig”

Efter att ha lagt undan manuskriptet en månad och inte ägnat det en tanke beslöt han sig för att göra ett sista försök.

– Jag slutade anstränga mig för att få varje ord och mening perfekt. Jag bara skrev på, det fick bli som det blev och på så vis hittade jag tillbaka till den lust och glädje som skrivandet alltid tidigare inneburit för mig.

Att han överhuvudtaget kunde försörja sig själv och sin familj under alla dessa år berodde på de pengar han tjänat på Boktjuven.

– Den översattes till fyrtio språk vilket gjorde att jag fick resa runt i hela världen, medverka i tidningar och tv och möta mina läsare. Det kändes fantastiskt att folk med helt olika bakgrunder kunde ta den till sig. 

Klassikerstatus

Boktjuven hyllades som ett mästerverk när den 2005 kom ut och har numera klassikerstatus. Boken utspelas i ett sargat Tyskland under andra världskriget och är en lysande skildring av mod och vänskap, berättad av Döden själv. Huvudperson är en ung flicka vars kärlek till böcker gör att hon lyckas överleva under de mest ohyggliga förhållanden.

Kritikerna undrade hur det kom sig att en ung man från en förort till Sydney kunde skriva så initierat och övertygande om livet för några människor under nazisttiden. 

– Mina föräldrar är invandrare och ägde ingenting när de kom till Australien. Mamma är från Tyskland, pappa från Österrike. De växte upp under andra världskriget och har berättat för mig och mina syskon om de fasor de upplevt. Vi talade alltid tyska hemma och engelska ute i samhället.

Godhet och ondska

Det var föräldrarnas erfarenheter som inspirerade honom att skriva Boktjuven.

– Min mamma bodde som barn i en liten stad utanför München. Hon stannade ofta för att titta på den fårhjord som herdarna brukade valla nedför gatan. En dag var det inte djur utan människor som vallades, judar som drevs till koncentrationslägret Dachau.

Hon blev då också vittne till en scen som Markus Zusak återvänt till i sitt författarskap.

– En av de äldre männen orkade knappt gå och föll ihop. En pojke sprang in i sitt hus och kom ut med en bit bröd som han gav honom. Mannen grät och tackade honom. Då kom en soldat, som kastade bort brödet och piskade både pojken och den gamle mannen. Händelsen illustrerar exakt vad människan är kapabel till, både i form av godhet och av ondska.

”Mina föräldrar blev stolta”

I dag är hans föräldrar 86 och 87 år.

– Jag var väldigt spänd på vad de skulle tycka när jag gav dem det 600 sidor långa manuskriptet på Boktjuven 2004. Men de blev stolta och kanske lite förundrade över vad deras son hade åstadkommit. Jag skulle ha skrivit den boken även om ingen hade läst den, den visar hur viktiga ord kan vara. Hitler förstörde en hel värld med hjälp av ord och propaganda. Boktjuven är en berättelse om hur en ung flicka stjäl tillbaka orden.

Kultur

Prenumerera på Kulturens nyhetsbrev

Aftonbladets kulturchef Karin Petterson guidar till veckans viktigaste kulturhändelser och mest intressanta idédebatt.

Följ ämnen i artikeln