Rasa gärna mot prinsessböcker – men läs på först

Alice Kassius Eggers om en debatt byggd på okunskap

Få vuxna har koll på vad barnen läser.

Som stridbar samhällsmedborgare dras man ofta med i protester mot uppenbara orättvisor. Det kan vara ojämlika löner, utbyggnad av strandtomter för rika eller brobyggen som hotar djurlivet.

Inte sällan gäller orättvisan kön, till exempel är den genomsnittliga löneskillnaden mellan män och kvinnor NIOTUSEN i månaden i tjänstemannasektorn, detta trots att det är en grupp där deltidsarbetet inte är lika ojämnt fördelat som i mer fysiska arbetaryrken.

Att det ser ut så här gör en förtvivlad och desperat och rasande och någonstans i den känslan försvinner lätt perspektiven. Och när perspektiven försvinner finns det risk att det goda rättvisepatoset kantrar i muggigt osynligggörande.


Just nu delas en reklamfilm på Facebook för en barnbok om kvinnliga hjältar. Jag säger det igen, det är en reklamfilm, och som sådan synnerligen lyckad.

Den börjar med att en mamma och hennes dotter sorterar ut böcker ur en barnbokhylla som inte innehåller några manliga figurer.

Sen sorterar de ut böcker utan kvinnliga figurer, böcker där de kvinnliga figurerna inte säger något, böcker där de kvinnliga figurerna är prinsessor. Resultatet är en nästan tom hylla och de två kvinnorna bakom hjälteboken dyker upp och beskriver hur de vill ändra på detta.

Förutom uppenbara problem som att det bara verkar vara folk av kvinnokön som bryr sig om kön, att kön är binärt, att prinsessor per definition är dåliga, så uppstår det stora problemet när folk i mitt flöde delar filmen och önskar sig något liknande här. Översätt boken, inspektera hyllorna, släng ut prinsessorna.

Som förläggaren Erik Titusson beskriver det: ”Det är tydligt att bilden av barnboken är oändligt mycket starkare än den faktiska verkligheten. Få vuxna bryr sig om att läsa barnböcker. Det är enklare att bara ha åsikter om dom.”


För faktum är att traditionen att beskriva flickor i barnböcker som obevekliga kraftpaket med gränslösa möjligheter är urgammal i Sverige. 1945 hette hon Pippi Långstrump.

Vill ni veta vad hon heter i dag kan ni gå till det/de folkbibliotek som enligt lag ska finnas i er kommun. Läs barnböckerna, titta på dem, läs barnboksrecensioner och barnbokskataloger och barnboksbloggar.

Det tar lite längre tid, men kan göra verklig skillnad, inte minst för de som växer upp och behöver läsande och kritiska förebilder för alla de strider som fortfarande måste föras.

Kultur

Prenumerera på Kulturens nyhetsbrev

Aftonbladets kulturchef Karin Petterson guidar till veckans viktigaste kulturhändelser och mest intressanta idédebatt.

Följ ämnen i artikeln