”Hennes tidiga frånfälle är en förlust för oss alla”

avClaes Wahlin

Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.

Claes Wahlin om Sara Danius gärning

Doktorsexamen vid Uppsala universitet och Duke-universitetet i USA, professor vid Södertörns högskola och Stockholms universitet, en diger utgivning av litteraturvetenskapliga verk och essäer på svenska, engelska och tyska, en rad artiklar och kritik i framför allt Dagens Nyheter, därtill invald i Svenska Akademien och under några år dess ständiga sekreterare. Meritlistan är omfattande och en minnesteckning kan här inte bli annat än en minnesanteckning.

Disputationen i Uppsala, efter studier i England, skedde 1998 med The Senses of modernism, en undersökning av hur de tekniska uppfinningarna reflekterades i Marcel Prousts, James Joyces och Thomas Manns romaner. Det handlar om att se, och höra, om sinnena i den moderna världen. Hur i Prousts På spaning efter den tid som flytt det känns att för första gången åka hiss, tala i telefon eller fundera över hur – och om – ögat hinner med att registrera snabba maskiner som en bil eller ett flygplan.

1 av 3 | Foto: Lars Pehrson/SvD/TT
Sara Danius

Intresset för teknik och text var genomgående i Danius författarskap. Prousts motor använder resultaten från avhandlingen till en essä. Vid flera tillfällen återfinns den rörelsen, från akademiska verk, ofta skrivna på engelska, till essäistiska, i forskningen grundade texter på svenska. Den blå tvålen eller Näsa för nyheter hör till de senare, uppmärksammade böckerna som alltså föregicks av The prose of the world: Flaubert and the art of making things visible respektive Nase für Neuigkeiten: vermischte Nachrichten von James Joyce (tillsammans med Hanns Zischl). Så kan en forskare som litar på att det finns en intresserad allmänhet verka.
I de nyss nämnda titlarna riktade Danius intresset mot realismen, om vad som egentligen var nytt hos Balzac, Stendahl eller Flauberts epokgörande Madame Bovary.

Att se världen är inte detsamma som att förstå den. Hjältarna hos Balzac lyckas inte göra sina klassresor förrän de lärt sig hur man klär sig och för sig. De franska realisterna vill fästa världens alla detaljer i text för att sedan genomskåda den. Flauberts syfte var inte att skildra en otrogen kvinna, utan att skapa precisa bilder av hennes värld. James Joyce klipper och klistrar från dagstidningar, filmsnuttar, reklamskyltar – allt för att samla den moderna världen på en plats (Dublin) en dag (16 juni 1904).

Sara Danius blick var skarp. Hon läste samhället med samma uppmärksamhet som hon läste texter. Närläsningen riktas utåt, mot det moderna samhälle som omger författarna, vad som händer med människan i en värld som plötsligt till delar är helt ny. Hon gjorde den moderna romanen modern på nytt och hennes studier är i dag nödvändiga för den som vill söka förstå 1800-talets och det tidiga nittonhundratalets litteraturhistoria.
Med tiden kan man säga att hon riktade samma blick mot sin egen samtid. Intresset för mode, fotografi eller design fick plats i essäer och artiklar. Med tiden blev hon en mycket god stilist. En minnesvärd text är den om Proust och majonnäsen. I den mötte den kanske främsta romanen från 1900-talet en tub av ägg- och senapskräm: ”Monsieur Proust och majonnäsen”, publicerad i Dagens Nyheter 21 mars 2009.

Hennes essäer hade ett inkluderande tilltal där den som inte vet får lära sig, och den som redan vet aldrig skrivs på näsan. Ofta korta meningar som en i taget lotsar läsaren genom resonemangen. Pedagogik av gott slag.

Som den första kvinnliga ständiga sekreteraren i Svenska Akademien rönte hon uppmärksamhet utanför de gängse intresserade. Utan tvivel var hennes kunskaper och långa akademiska erfarenhet en stor tillgång i sällskapet, och vad man än må hysa för åsikter om de schismer som de senaste åren uppstått, måste hennes frånvaro ha inneburit en kunskapsförlust. Liksom nu hennes alltför tidiga frånfälle är en förlust för oss alla.

ARTIKELN HANDLAR OM