Sverige är ett tryggt land att leva i

Åsa Linderborg: Samhället fungerade – men mediernas agerande kräver en diskussion

Man kan aldrig vänja sig vid terrordåd eller acceptera att de är en del av hur världen nu förtiden ser ut. Det enda man kan göra, är att ha större eller mindre förtroende för myndigheterna i akuta situationer.

Stockholmarna ska prisas för sina lugna, medmänskliga insatser i fredags. Blixtsnabbt sprängde den solidaritet fram som alla uppenbart bär inom sig. Det är den instinkten som gör oss till människor, det är den som borde ligga till grund för hur vi ska organisera hela landet – politiskt, ekonomiskt och socialt.

Men det var inte bara civilsamhället som fungerade, även myndigheterna visade sin kompetens. Enskilda medborgare, arbetsplatser, kyrkor och organisationer tvingades inte gå in för att myndigheterna saknade beredskap. Det var två mäktiga krafter som genast ställde sig upp och visade att Sverige är urstarkt och väl fungerande.

Det finns ingen annan slutsats vi kan dra av detta, än att Sverige är ett tryggt land att leva i (dessutom med en statsminister som förstår att välja rätt tonläge). Det är sju år sedan det förra attentatet, vi tvingas gå tillbaka till 70-talet för att finna någon som dött i ett terrordåd på svensk mark. Även om vi kommer uppleva flera fasansfulla sabotage, kan man lita på att Sverige kan hantera sådant här. Polisen är i dag något annat än när Hans Holmér skulle sköta ett statsministermord.

Myndigheterna ställdes på prov, men det gjorde även medierna. Det är okollegialt att kritisera sin egen profession, och kanske okänsligt när alla svenskar just slutit upp i beslutsam enighet. Men mediernas agerande kräver ändå en diskussion redan från start, som ett självsanerande korrektiv medan något viktigt pågår.  

Vi – alla – publicerade kontinuerligt obekräftade uppgifter som strax visade sig vara felaktiga. Att vi inte med alla flashar om skottlossning på Hötorget och Fridhemsplan, i Globen och på Åhléns lyckades skapa panik, är ett mirakel. Risken är vi sått destruktiva tankefrön samtidigt som vi undergräver vårt förtroende.

En symptomatisk detalj är att SVT dramatiserade sitt bildkollage med en ödesmättad, stämningsskapande bakgrundsmusik – som om tragedin var fiktion och inte verklighet. Helt i onödan ska detta manipulativa kladd få oss att känna mer än vi redan gör.

Medierna får inte bli en del av den berättelse som vill skapa skräck och oro. Vi får inte heller bli ett fögderi som arbetar i samförstånd med polis och myndigheter. Det granskande uppdraget och den professionella distansen är nödvändig även när allt tycks funka som det ska.

Kultur

Prenumerera på Kulturens nyhetsbrev

Aftonbladets kulturchef Karin Petterson guidar till veckans viktigaste kulturhändelser och mest intressanta idédebatt.