"Bara revolution kan förändra Ryssland"

Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.

Uppdaterad 2019-06-27 | Publicerad 2015-06-26

Per Leander möter ryske parlamentsledamoten som
vågade rösta mot Putin om Krim

Karl Liebknecht.

När det ryska parlamentet röstade för att stödja Putins annektering av Krim förra året, var det bara en av de 450 ledamöterna – socialisten Ilja Ponomarjov – som ställde sig upp och röstade emot. Något som har fått honom att jämföras med Karl Liebknecht, den tyske socialisten som exakt hundra år tidigare var ensam i tyska riksdagen att rösta emot första världskriget.

Precis som Karl Liebknecht blev Ponomarjov omedelbart stämplad som en landsförrädare, och hans immunitet som parlamentariker upphävdes, vilket var ett tecken på att Putin tänkte fängsla honom – officiellt för påstådd ekonomisk brottslighet. Men till skillnad från Liebknecht, som fick sitta i kaiserns fängelse, lyckades Ponomarjov fly och lever i dag som politisk flykting i USA.

Jag träffar honom för en fika på Arlanda i samband med att han mellanlandar i Stockholm, på väg tillbaka till New York efter en rundresa i Europa där han haft möten med andra ryska politiska flyktingar.

Jag har sett Ilja Ponomarjov förut, när jag bodde i Moskva under proteströrelsen för fria val 2012 och han brukade hålla tal på demonstrationerna. Men jag har aldrig träffat honom tidigare. Han är en liten man med brunt skägg och stora blåa ögon, ännu inte fyllda fyrtio. Jag frågar varför han röstade emot annekteringen av Krim.

– För att det innebar så väldigt många negativa konsekvenser som man kunde förstå redan från början. Det skulle innebära krig och blodsutgjutelse. Det skulle leda till en fundamental motsättning mellan Rysslands och Ukrainas folk. Det var ett brott mot internationella rätt och ett hot mot säkerheten både i Europa och globalt, säger Ilja Ponomarjov.

Men Ponomarjov är även kritisk mot de styrande i Kiev, och menar att de också har skuld för kriget.

– Jag är inte överens med de ukrainska myndigheterna som försöker att framställa den här konflikten som enbart en rysk invasion. Det är ett inbördeskrig i östra Ukraina. Separatisterna uppmuntras och stöds militärt av Ryssland, men i grunden är det fortfarande ett inbördeskrig. Om inte de styrande i Kiev hade skapat förutsättningarna för det, så skulle det aldrig ha blivit krig. Majdanrörelsen positionerade sig från början som fientlig mot den rysktalande befolkningen i östra Ukraina, och därför uppstod den här motståndsrörelsen, säger Ilja Ponomarjov, och fortsätter:

– Den enda som kan få stopp på kriget är förhandlingar. Problemet är att Kiev bara vill förhandla med Moskva och vägrar att prata med rebellerna. Men de måste sätta sig ner och tala direkt med ledarna i Donetsk och Lugansk, och ge dem konkreta och attraktiva förslag på hur dessa utbrytarregioner ska kunna återintegreras i Ukraina.

Ilja Ponomarjov är en av ledarna för organisationen Vänsterfronten, men eftersom Vänsterfronten inte får ställa upp i val i Ryssland, lyckades han i stället bli invald för partiet Rättvisa Ryssland, ett halvoppositionellt parti som betecknas som socialdemokratiskt. Men Ponomarjov uteslöts ur Rättvisa Ryssland 2013, efter att han som enda parlamentariker protesterat mot antagandet av de ryska lagarna mot ”homosexuell propaganda”. Han satt dock kvar i parlamentet som politisk vilde.

Under protesterna mot Putin 2011–2012 var Ilja Ponomarjov och Vänsterfronten en av de drivande krafterna i oppositionsrörelsen. I dag sitter två av Vänsterfrontens andra ledare, Sergej Udaltsov och Leonid Razvozzjajev fängslade, dömda till de hårdaste straffen i den så kallade Bolotnajaprocessen som riktades mot oppositionen efter att proteströrelsen hade krossats. En annan av Vänsterfrontens ledare, Aleksej Sachnin, lyckades fly till Sverige där han har fått politisk asyl.

– Trots att det fanns en betydande vänster inom proteströrelsen, så dominerades den utåt av nyliberaler som i grunden är samma skrot och korn som Putin. De har tillräckligt mycket gemensamt för att komma överens i slutändan, och skjuta vänstern åt sidan, säger Ilja Ponomarjov.

– Proteströrelsen skakade om systemet. Men riktig förändring kan bara ske genom revolution. Historien går alltid i vågor, med perioder av sociala framsteg, och perioder av reaktion. Vad vi nu ser i Ryssland är en klart reaktionär period. Om det här kommer vara en lång eller kort period är omöjligt att veta. Långsiktigt är jag optimist men kortsiktigt är jag pessimist, säger han.

– Vi är många i exil nu. På Stalins tid blev oppositionella avrättade eller skickade till Gulag. Nu är tiderna annorlunda, så i stället hamnar vi i Sverige, Baltikum, Tyskland eller USA. Eftersom dessa människor inte blir fysiskt eliminerade kommer de att kunna kämpa vidare och det kommer att slå tillbaka mot Putin.

Han jämför med situationen under tsaren, då många av socialisterna som Lenin, Trotskij och Alexandra Kollontaj fram till revolutionen 1917 till stor del levde utomlands, tills de återvände vid slutet av första världskriget och störtade tsaren.

– Det mest troliga sceneriet för Ryssland är något i stil med det som hände för hundra år sedan. Jag tror att det kan bli en liknande process nu, och inte heller omöjligt att det blir just år 2017. Av många anledningar tror jag att det kommer att bli ett kritiskt och avgörande år. Fundamentala förändringar sker bara under ekonomiska kriser, och det kan snart bli en ny kris i Ryssland. Men huruvida det blir en socialistisk vändning, det kommer att bero på oss inom vänstern, på våra handlingar och om vi är förberedda, säger Ilja Ponomarjov.

Chansen att det skulle bli en liberal utveckling i Ryssland tror han är mycket liten, eftersom det inte finns något folkligt stöd för liberalerna i Ryssland. Men i värsta fall kan det också bli en fascistisk vändning, menar han.

– Den nuvarande regimen i Ryssland är bonapartistisk, det vill säga borgerlig auktoritär, men inte fascistisk. Men om det blir en svår kris och oligarkerna känner sig tillräckligt hotade kan regimen komma att övergå till en riktig fascistisk diktatur. Då kommer inte Putin att vara kvar, han kommer att ersättas av någon som är mycket värre och brutalare. Det är mycket troligt att en sådan blivande fascistisk diktator i dag finnas bland de stridande pro-ryska krigsherrarna i östra Ukraina. I så fall har Putin bidragit till sin egen undergång genom att stödja dem, säger Ilja Ponomarjov. Varefter han skyndar iväg till sitt flyg till New York.

Per Leander

Kultur

Prenumerera på Kulturens nyhetsbrev

Aftonbladets kulturchef Karin Petterson guidar till veckans viktigaste kulturhändelser och mest intressanta idédebatt.