Monica Z, en älskad stjärna
Den 20 september i år skulle Monica Zetterlund, död i en brandolycka den 14 maj 2005, ha fyllt 70 år.
”Så länge vi finns ska vi minnas. / Du finns inte mer, men ska finnas”, skriver Hans Alfredson i en dikt i Monica Zetterlund-sällskapets nyutkomna minnesbok ”Till Z, Röster om Monica Zetterlund (Ersatz, redaktör Tom Alandh).
Visst finns hon. Det blir minneskonsert i Karlstad och därefter ett evenemang i Stockholm med stipendieutdelning – plus en specialskiva och, som sagt, minnesboken.
Jan Allan, Lena Dahlman, Arne Domnérus, Monica Nielsen, Nannie Porres, Georg Riedel, Bengt-Arne Wallin och många fler berättar i boken om vänskap och möten under Zetterlunds nästan 50-åriga karriär.
… inte trodde hon på det
Fram tonar bilden av en rak, jordnära, sjyst människa – med total brist på självförtroende.
”Varför det?” frågade hon när Ingemar Eliasson, då landshövding i Värmland, berättade att hon skulle få medalj.
”Det var ingen som kunde övertyga dig om hur stor och bra och älskad du var”, skriver Eliasson.
”Monica var ju stjärnan, men aldrig att jag sa att hon var bäst. Det ångrar jag verkligen”, skriver systern Margareta Nilsson.
Boken innehåller också ett antal privata bilder som vi aldrig sett förut, många med mycket glädje i.
