Erkännandet kan trygga Israels framtid
Torsten Kälvemark Sverige visar vägen mot en politik som säkrar rättsstaten
Det svenska erkännandet av staten Palestina kommer säkert att få följdverkningar runt om i Europa. Redan har det brittiska parlamentets underhus med överväldigande majoritet uttalat sig i samma riktning och ett likartat beslut har fattats av det irländska parlamentets senat. I det senare fallet behövdes inte ens en omröstning eftersom total enighet rådde.
Det ligger ingen fientlighet mot Israel bakom dessa ställningstaganden. I det brittiska underhusets debatt kunde man tvärtom märka att det var omsorgen om Israels framtid som drev många talare. Om inte tvåstatslösningen snart blir verklighet och om den fanatiska bosättarideologin får fortsätta att styra Israels politik kommer segregationen och ockupationen att bli alltmer befäst. Delaktigheten i en västlig demokratisk tradition blir allt svagare.
Att den israeliska regering som nu domineras av nationalister och bosättare är emot europeiskt erkännande är inte förvånande. Där finns trots läpparnas bekännelse föga förståelse för en reell etablering av två stater. ”Vi bygger var vi vill”, är det papegojaktiga svaret på omvärldens invändningar.
Trots den politiska högervridningen i Israel finns det ändå sansade bedömare i landet.
Nu samlas namnunderskrifter riktade till de spanska parlamentet inför en kommande erkännandedebatt. I spetsen för aktionen står Alon Liel, tidigare administrativ chef för det israeliska utrikesdepartementet. Till Jerusalem Post säger han: ”Vi förskräcks av tanken, nu nästan en verklighet, på en enda stat. Vi är rädda för att den till slut blir ett apartheidsamhälle”.
Mot den bakgrunden är det omöjligt att förstå de svenska politiker med Jan Björklund i spetsen med diverse krystade skäl motsatt sig ett erkännande. Kanske borde de lyssna till vad den tidigare Knesset-talmannen Avraham Burg nyligen skrev i Svenska Dagbladet (29 oktober) om dagens israeliska ledarskikt: ”Jag tror att deras motstånd mot erkännandet är det verkliga hotet eftersom det skapar en framtid där ockupationens orättvisor bara fortsätter”.
Erkännande är ingen exakt vetenskap.
Vissa EU-länder erkänner Kosovo, andra inte. Så kommer det nog också att bli med Palestina. Sverige har hur som helst visat vägen mot en politik som i det långa loppet kan säkra Israels karaktär av demokratisk rättsstat.
