Melankolisk sexlek i Los Angeles förorter

Pia Bergström läser Saskia Vogels debutroman­ Älskarna och finner en ­intelligent och lurig historia

Publicerad 2019-06-24

Översättaren och författaren Saskia Vogel romandebuterar med Älskarna (Mondial), i översättning av Johanne Lykke Holm.

Den vackraste dag som sommaren ger kan koltrastens sång påminna om smärta. Ändå är det väl ett lockrop?

Det är i alla fall en sådan dag jag börjar läsa Saskia Vogels debut­roman Älskarna vars grundton också är melankoli. Men hennes historia om den sorgsna Echo som lockas in i stränga sexuella underkastelse­lekar hos sin gudinnelika granne är märkligt tröstande mitt i sin civilisationskritiska hemlöshetskänsla.

Scenen är en förort till Los Angeles, där Echo växt upp med rika föräldrar i ett hus vid havet. En dag drunknar fadern, han snubblar i branten ner mot klippstranden och kroppen försvinner. 

Den vuxna dottern som har ett eget liv, skådespelarambitioner och lägenhet i stan flyttar hem till den chockade modern (som inte har något eget liv). De försöker sörja tillsammans. Det går inte så bra. Echo åker varje dag och köper färdigmat i köpcentret medan modern röker cigg efter cigg eller ligger tablettdomnad i sitt mörka sovrum.

Det finns ett dystopiskt missmod, en dov medvetenhet om alltings oundvikliga förstörelse i Vogels skildring av Los Angeles. Medelklassens rastlösa konsumtion, krav och lyxrenoveringar är ett skört värn mot laglösheten, knarkandet och råheten på gatorna om natten. Glashuset som föräldrarna byggde ute vid havet när framtiden var ljus har börjat spricka och gistna av åren, vågorna och vindarna.

Vägsträckan längs stranden är full av minnesmärken av folk som tagit livet av sig. Man får en känsla av att Echo som ung vacker kvinna är ett villebråd som måste vara vaksam och smart för att ens överleva. 

Det är hon. Men erotiskt är hon samtidigt sällsynt fri, bisexuellt bejakande och socialt okonventionell utan baktankar om att byta till sig en rik statusmake mot sin kropp och sin frihet, som den bittra modern gjort. Så när den nya attraktiva grannen Orly visar sig vara dominatrix är detta inget som hindrar kärleken att spira.

Orlys regelbundet piskade och förnedrade rumskamrat Lonnie säger inte heller nej. De bildar en sorts treenighet som väl ingen läsare tror ska hålla. Och sorgen efter fadern bleknar. Omkring dem finns en välorganiserad bdsm-community med sällskapsregler, nostalgiska rockpartyn, knytkalas och chans till passionerad fotmassage. 

Älskarna är en både ­intelligent och lurig och vemodig historia med en undertext som jag fortfarande funderar över. Språket är rakt och precist, spetsat med mjuka sarkasmer.

Här är slaveri befrielse, smärta njutning, trygghet ett hårt bundet rep som spänner runt pungen. Lycka är att bli hunsad av en bestämd Gudinna.

När jag lyssnar till koltrasten de här sista dagarna innan midsommar låter han alltmer desillusionerad.

Bokrecensioner

Prenumerera på Kulturens nyhetsbrev

Aftonbladets kulturchef Karin Petterson guidar till veckans viktigaste kulturhändelser och mest intressanta idédebatt.