Det är mest synd om killarna i jul

Psykiatrin skärs ned trots självmorden

Många, särskilt män, firar jul ensamma. Under vintern ökar också självmorden, men trots det skärs psykiatrin ned över hela landet.

Julhelgerna är de mest ensamma högtiderna för många, framförallt för män.

De har ofta ett sämre socialt skyddsnät och en motvilja att ens erkänna att de mår dåligt. Det är ingen slump att nyårsdagen är den dag då flest begår självmord. De allra flesta är män, och man uppskattar att hälften av offren har uppsökt psykiatrisk vård tidigare. Männen går snabbast från tanke till handling, och det blir allt svårare att fånga upp dem.
Det finns även en koppling mellan psykisk ohälsa och klass. De som mår sämst är framförallt de som har det sämst ekonomiskt. Självmordsstatistiken är högre i kommuner med större social utsatthet, och lägre där arbetslösheten är låg.

Stödlinjer och psykiatriavdelningar läggs ner. I Göteborg larmar läkare inom psykiatrin om att det inte går att garantera att sjuka får vård.

Samtidigt skärs det i psykiatrin i hela landet – från det första samtalsstödet till vården för de mest allvarliga tillstånden.
Stödlinjer och psykiatriavdelningar läggs ner. I Göteborg larmar läkare inom psykiatrin om att det inte går att garantera att sjuka får vård.

De menar att den enda chansen till hjälp är att begå brott och hamna inom Rättspsykiatrin. Ett annat exempel från Göteborg är nedskärningarna inom psykiatrin på Sahlgrenska. Cecilia Dahlman Eek (S) är vice ordförande i Sahlgrenskas styrelse, och menar att sjukhusledningar verkar ha lättare att skära inom psykiatrin än i andra områden.

Det finns mycket skamkänslor när det gäller allvarlig psykossjukdom, menar Margareta Herthelius, ordförande för Schizofreniförbundet. Detta innebär att anhöriga själva får ta ett stort ansvar och själva riskerar att bli sjuka. Stigmat verkar dessutom finnas inom sjukvården som ser det som mer statusfyllt att satsa på annat.
– Jag missunnar varken hjärt- och kärlpatienter eller cancerpatienter de resurser som måste till, men nu är det de allra svagaste som får betala kalaset, säger Herthelius till DN.

Det vi kan förändra är våra relationer och hur vi vårdar dem.

Den psykiska ohälsan ökar, och det gör även skillnaderna inom vården. Redan 2010 slog en utredning av SKL fast att tillgången till psykiatri beror på var i landet du bor. I dag är skillnaderna kvar, och det finns ingen annan del av vården som drabbats av så stora nedskärningar. Det är inget som kommer förändras över den här julhelgen. Det vi kan förändra är våra relationer och hur vi vårdar dem. Kolla till varandra en extra gång, bjud in de du tror känner sig ensamma och var extra lyhörd. Det kompenserar knappast för en ojämlik psykiatri som går på knäna. Men kanske räddar det någon från att vara ensam med sina tankar över jul och nyår.

Ledare

Prenumerera på Ledarredaktionens nyhetsbrev

Få Sveriges bästa opinionsjournalistik med hjärtat till vänster direkt i din mailbox.