Le Pen är ett hot mot hela Europa
PARIS. I Frankrikes huvudstad blommar körsbärsträden och parken framför armémuseums pampiga gyllene kupol fylls med folk. Bredvid en skylt med texten ”bollspel förbjudet” sparkar några pojkar fotboll, men de flesta bara sitter och njuter i vårsolen.
I fransk politik råder däremot fullt krig.
Egentligen är jag i Paris på en konferens med Folk och försvar. Syftet är att förstå fransk försvarspolitik lite bättre, men oavsett vem vi träffar glider samtalen in på elefanten i rummet – Marine Le Pen.
Partiledaren i högerextrema Nationella fronten ärvde 2011 posten av sin far, Jean-Marie Le Pen. Sedan dess har hon målmedvetet jobbat för att göra partiet rumsrent. Marine Le Pen försöker vinna medelklassväljare som ogillar islam eller är kritiska till EU och USA utan att samtidigt förlora sin mer extrema och delvis antisemitiska bas.
Nästa presidentval hålls 2017 och bråket är redan i gång. Marine Le Pen kan få uppåt 40 procent av rösterna i en första valomgång, tror bedömare. I EU-valet förra året blev Nationella fronten största parti bland franska väljare. De fick fler europaparlamentariker än hela Sverige.
Hur det går i en andra valomgång då bara två kandidater återstår är osäkert men ingen verkar tro att Le Pen skulle kunna bli president.
Den här gången.
Problemet är att både vänstern och högern är splittrade. President François Hollande från Socialistpartiet möter en stark intern opposition från vänster och han är den mest impopulära president Frankrike haft under hela femte republiken. Dessutom går ekonomin på knäna och över 3,5 miljoner fransmän är arbetslösa.
Men även högern har viss talang för att skjuta sig själv i foten. Efter valet försökte konservativa UMP bli mer demokratiska och ha öppnare valprocesser.
Det slutade i ett moln av anklagelser och motanklagelser om valfusk och fula metoder. Sen valde partiet den grundligt impopuläre förre presidenten Nicholas Sarkozy till partiledare.
I detta politiska Jurassic park lyckas Marine Le Pen framställa sig som något nytt och fräscht, bortom den korrumperade politiska eliten där alla håller varandra om ryggen.
Den senaste veckan har hon tagit ytterligare ett kliv mot normalisering genom att offentligt bryta med sin numera 86-årige far.
Till i måndags var Jean-Marie Le Pen partiets förstanamn i regionen Provence-Alpes-Cote d’Azur.
Men efter uttalanden i den högerextrema tidningen Rivarol där han bland annat förminskade Förintelsen hotade Marine Le Pen sin pappa med disciplinära åtgärder.
– Jag har aldrig sett marskalk Pétain som förrädare, sa Jean-Marie Len Pen.
Marskalk Philippe Pétain var nazistisk medlöpare och styrde Vichyfrankrike under den tyska ockupationen.
Det blev dålig stämning.
Genom ”fadermordet” klipper nu Marine Le Pen det mest synliga bandet till partiets historia.
Men Nationella fronten är fortfarande ett förfärligt parti.
Marine Le Pen är en stor beundrare av den ryske presidenten Vladimir Putin som även har lånat ut miljontals euro till hennes parti.
Skulle hon vinna verklig makt är risken att EU i praktiken skulle upplösas och att euron försvinner. Den säkerhetspolitiska kartan skulle ritas om i grunden.
Dessutom är en fransk president befälhavare över Europas mest effektiva försvarsmakt efter Ryssland. Frankrike har omkring 300 kärnvapen baserade på flyg och ubåtar och de väpnade styrkorna har global räckvidd.
I dag beskrivs ofta London som Bryssels stora huvudvärk och diskussionerna om en brittisk EU-folkomröstning ligger som en våt filt över de flesta frågor.
Frågan är om inte det verkliga hotet kommer från en helt annan plats.
Vi vågar bara inte riktigt tänka på det.