Hotellanställda har vunnit en seger åt alla löntagare

Det blir ingen hotellstrejk i morgon. I sista stund kunde fack och arbetsgivare i kväll enas om ett avtal som bland annat innehåller samma låglönesatsning som till exempel industrin gjort upp om.

Egentligen är det obegripligt att det skulle behövas ett strejkhot för att komma fram till en uppgörelse.

Det treåriga avtalet innebär löneökningar på 1650 kronor, 540 kronor det första året, 550 det andra och 560 det tredje. Dessutom har facket fått igenom kravet på en begränsning av arbetsgivarens rätt att dra ner personalens arbetstid, så kallad hyvling.

Därmed har både Hotell- och restaurangfacket och hela LO fått igenom sina viktigaste krav.

Det är riktigt bra nyheter.

Konflikter kostar

En strejk på några av landets största hotell skulle ha skapat problem och kostat stora pengar. Eftersom konflikten handlar om kärnan i LO:s samordning hade resultatet också kunnat bli sympatiåtgärder från andra fackförbund.

I förra veckan talade IF Metalls Anders Ferbe om "tunga varsel" till stöd för de hotell- och restauranganställda.

Problemet har inte varit principer. Arbetsgivarna brukar hävda att industrins löneökningar, i procent, måste styra alla andra löneökningar ner till sista decimalen. Den idén tvingades man ge upp redan i förhandlingarna om industriarbetarnas löner.

Eftersom den innehåller en låglönesatsning måste den räknas med i normen.

Små pengar

Det handlar inte heller om pengar. Totalt har bråket gällt 124 kronor i månaden utslaget på tre år. Är det verkligen rimligt att arbetsgivarna ska söka konflikt över ett krav på 40 kronor i månaden?

Kvar finns känslan att det i arbetsgivarorganisationerna Visita och Svenskt Näringsliv funnits ideologiska motiv för motståndet mot låglönesatsningen. Det skapade så när en mycket allvarlig konflikt.

Nu slipper vi den. De varslade hotellen kan fortsätta att ta emot gäster och de anställda kan fortsätta att gå till jobbet.

Dessutom har en viktig princip etablerats på svensk arbetsmarknad. Det går att höja lönerna för de lägst avlönade, som ofta är kvinnor, utan att det hotar en ansvarsfull lönebildning.

Den segern har de hotell- och restauranganställda vunnit åt alla löntagare i det här landet.