Medelklassens oro för brott avgör valet
SÄLEN Svenska folkets oro för brott ökar. Nästan var tredje kvinna är rädd för att gå ut i sitt eget bostadsområde på kvällen. Drygt var tionde är så otrygg att hon stannar i sitt hem.
Det berättade Brottsförebyggande rådet i dag när de presenterade ett urval av siffror från den Nationella trygghetsundersökningen för 2017.
– Vi lever i en tid av ökande osäkerhet, sa justitieminister Morgan Johansson i sitt tal på Folk och försvar.
Fler brott, ökad risk för terrorism och säkerhetspolitiska moln har blivit en skrämmande cocktail i nyhetsflödet och påverkar vardagen för många.
Vill inte dra slutsatser
Bilden som presenteras i den Nationella trygghetsundersökningen är dyster. 29 procent oroar sig i stor utsträckning för brottslighet, 20 procent för bostadsinbrott och 23 procent av kvinnorna oroar sig för misshandel och överfall.
Samtidigt minskar förtroendet för rättsväsendet.
Enligt Brottsförebyggande rådets tidsserier verkar det ha skett en ganska dramatisk ökning av rädslan att utsättas för överfall och misshandel mellan 2015 och 2016, särskilt för kvinnor. Även förtroendet för polisen minskar från 2015.
Thomas Hvitfeldt från Brottsförebyggande rådet vill inte dra några slutsatser om orsaken men förändringen sammanfaller med flyktingkrisen och debatten om ”systemkollaps”.
Krigsplaceras
Politiker av alla kulörer på Folk och försvar tar siffrorna på stort allvar. Det pågår en kapprustning i hårda tag mot brott mellan främst Socialdemokraterna, Moderaterna och Liberalerna.
Jan Björklund föreslog exempelvis i dag att den särskilda beredskapspolis som Föresvarsberedningen har föreslagit ska få arbeta även i fredstid.
Förslaget väckte viss munterhet på de bakre bänkraderna eftersom Jan Björklund var vice statsminister när Alliansregeringen 2012 avskaffade just beredskapspolisen.
Morgan Johansson kontrade med löften om att stärka det civila försvaret och att personalen på viktiga myndigheter nu kommer att krigsplaceras.
Rädsla avgör valet
Det är ingen vågad gissning att både människors ökade oro för brott och minskade förtroende för polisen kommer att bli viktiga slagträn i valdebatten detta år.
Partierna måste helt enkelt ha trovärdiga svar på de frågor människor ställer. Dessutom ger Brottsförebyggande rådets siffror svart på vitt att hela samhället i dag är drabbat. Problem som förr kanske främst diskuterades utifrån utanförskapsområden drabbar idag även medelklassen.
Och det brukar sätta eld i baken på partistrategerna.
Alarmism eller verklighet?
Den fråga som Brottsförebyggande rådet inte besvarar är om människors oro är befogad.
Beror exempelvis det minskade förtroendet för polisen på att läget faktiskt blivit sämre de senaste tre åren eller på alamismen om systemkollaps och poliskris?
Beror människors rädsla för överfall på att risken faktiskt ökat eller på att media skrämmer upp folk?
Vi vet inte.
Men för de politiska partier spelar det inte så stor roll. I val är alltid den upplevda verkligheten viktigare än den verkliga.
2018 lär bli rädslans år, och de hårda nypornas.